Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

ild som inte är svart eller vit och där även små förändringar kan uppmärksammas (Hårtveit
& Jensen 2005).
Multisystemiskt perspektiv (MST)
Multisystemiskt perspektiv, förkortat MST, är en integrerad modell som utvecklades på 1970talet
och presenteras i Hansson (2004) av Henggeler (et al1998). Ett enskilt beteende ses ur ett
multisystemiskt perspektiv som en del i flera sammanhängande system, så som skola, familj,
kamratgrupper och så vidare. Det är viktigt att se dessa samband och att behandla i alla
system som kan tänkas påverka symtomet. Varje system är en del i ett större och bör ses och
förstås utifrån sitt övergripande system. Det primära syftet med behandlingen är att identifiera
sambandet mellan problemet och en bredare social kontext. MST lägger stor vikt vid att bidra
till empowerment för föräldrar och ungdomar. Behandlaren bör inte gå in och försöka
förändra med sin egen personlighet eller skicklighet utan överlåta förändringsprocessen till de
berörda själva. Detta förväntas bidra till långtidseffekter av behandlingen.
Behandlingskontakten bör enligt perspektivet kännetecknas av fokus på det positiva, man bör
utnyttja de styrkor som ryms i systemet och ta vara på systemets resurser. Stor vikt läggs vid
att öka ansvarstagande beteende i och omkring familjen. Behandlingen är intensiv, flera
tillfällen per vecka, med konkreta mål som relateras till här och nu och dagliga hemuppgifter
som kräver aktiv medverkan och ansträngningar från klienterna. Behandlingsresultaten
utvärderas efterhand, så att positiv förändring och eventuella hinder för dessa kan identifieras
snabbt. Behandlingen bör inriktas på att förändra interaktionen mellan och inom system och
anpassas till barnets utvecklingsnivå. (Henggeler et al 1998, i Hansson 2004:36f, 158ff).
Bättre Föräldraskap
Mellow Parenting är en amerikansk behandlingsmodell som ligger till grund för programmet
Bättre Föräldraskap (BF) som Magdalena Mattsson (tidigare Graff) har utarbetat och som
används av familjeenheten, och vars komponenter och grundsyn också inspirerat
utformningen av LIHF. Bättre föräldraskap innehåller 7 dimensioner som ligger till grund för
observationer av förälder – barn- interaktion, där olika beteenden bedöms i förhållande till
dimensionerna:
1. en antecipering (förkänsla) av barnets behov för att möjliggöra dagliga aktiviteter
2. stärkande av barnets autonomi
3. värme gentemot barnet
15