Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Förord Till Familjeenheten i Lund vill jag rikta ett varmt tack, för att ni lät mig husera i era lokaler och så öppenhjärtigt delade med er av era kunskaper och erfarenheter. Tack också för gott kaffe och ett trevligt bemötande! Tack Staffan Blomberg för tålamod och flexibilitet utöver det vanliga, och för att du trodde på den här uppsatsen även när jag inte gjorde det. Tack också till <strong>Lunds</strong> Kommun och Lotta Green Dahlberg, som med sin lista över uppsatsämnen styrde mina steg mot familjeenheten och inspirerade till uppsatsens huvudtema. Tobias, Helena och Katla, det är tack vare er som jag orkade ända fram. Ni är underbara. Tack. 4 Ingela Svensson, Malmö 20080331
Inledning Idag är kraven stora på att evidensbaserad kunskap om olika metoders effekter ska ligga till grund för det sociala arbetets praktik. Socialstyrelsen har i Sverige ett särskilt ansvar för kunskapsutveckling och integration mellan forskning, praktik och utbildning (Börjesson, M 2005). Verksamheter ska utvärderas, och röster höjs för att praktiker ska kunna hänvisa till teorier och forskning för att legitimera de insatser och bedömningar som görs. Manualbaserade organisationsmodeller verkar bli allt mer populära. De ökar verksamhetens transparens och tydliggör ideologier och teoretiska grundvalar för de metoder och verktyg som används. De underlättar också mätningar av effekterna av verksamheten. Krav på genomskinlighet, vetenskaplig grund, och resultatmätningar skapar samtidigt press och begränsningar för de verksamma socialarbetarna. En del forskare anser att det sker en byråkratisering av allt fler yrkesområden som begränsar professioners självständighet (Selander 1989). Människovårdande organisationer är beroende av en kompetent personal som kan hantera den komplexa teknologi som organisationen kräver. Dessutom kräver organisationen en struktur som ger personalen svängrum att tillämpa sina kunskaper och färdigheter (Bolman & Deal 2005:93). Det verkar alltså finnas ett spänningsförhållande mellan krav på evidensbaserad verksamhet och yrkesmässig handlingsfrihet. Detta är ett aktuellt debattämne, Forsas symposium i februari 2007 hette till exempel att göra socialt arbete – mellan manual och improvisation. Konflikten mellan behovet av socialarbetares handlingsfrihet och de regler och ramar som i allt större utsträckning karaktäriserar modernt socialt arbete skapar nya förutsättningar för metoder och teorier i socialt arbete. Vetenskaplig kunskap brukar tillskrivas en central betydelse i professionaliseringen av olika yrkesområden. Strävan efter vetenskaplig kunskapsgrund kan alltså vara en del av olika yrkesgruppers strategi för att nå och upprätthålla kunnande och sociala positioner (Dellgran & Höjer 2000:26). Inom socialt arbete är strävan efter professionalisering en utbredd tendens (Selander (red) 1989). Syftet med ökad professionalisering av det sociala arbetet kan betraktas ur olika perspektiv, och innebär olika saker på aktörs – och strukturell nivå. Ur ett organisationsteoretiskt perspektiv har organisationer och anställda olika mål med verksamheten (Bolman & Deal 2005). <strong>Professionalisering</strong> kan sättas in i detta sammanhang och betraktas som ett organisatoriskt mål. På så sätt kan den organisationsteoretiska begreppsapparaten skapa ett användbart ramverk kring en analys av professionaliseringsprocesser. 5
Page 1 and 2: Professionalisering i Praktiken En
Page 3: Innehåll Förord..................
Page 7 and 8: Metod En forskares metod är avgör
Page 9 and 10: denna registrering (att spela in)
Page 11 and 12: I realiteten är det problematiskt
Page 13 and 14: Familjeenheten och dess metodologis
Page 15 and 16: ild som inte är svart eller vit oc
Page 17 and 18: Teoretiska utgångspunkter Detta ka
Page 19 and 20: (HR) fokuserar hur människorna i o
Page 21 and 22: den unge var fokus i behandlingen,
Page 23 and 24: När jag frågade vilken typ av pro
Page 25 and 26: Utvärdering I Intervjuerna framkom
Page 27 and 28: Uppdelningen icke- professionell, s
Page 29 and 30: Samtidigt framhåller Börjesson at
Page 31 and 32: LIHF skapar en balans mellan styrni
Page 33 and 34: eslutsfunktioner 6 (Beckman 1989:72
Page 35 and 36: sitt specifika kunskaps - eller yrk
Page 37 and 38: Modellen ger tillfälle för ungdom
Page 39 and 40: hindrad eller för styrd av LIHF:s
Page 41 and 42: I LIHF är det ju samordnaren som g
Page 43 and 44: genom att man skapade ett eget prog
Page 45 and 46: Här spelar också utvärdering och
Page 47 and 48: Behandlarna är mycket positiva til
Page 49 and 50: innebär utgör för den enskilde a
Page 51: Repstad, Pål (1998) Sociologiskt p

Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?