Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

Teoretiska utgångspunkter
Detta kapitel inleds med ett avsnitt om professionsteori där jag tar upp olika perspektiv på vad
professionalisering egentligen är och evidensbaseringens roll i professionaliseringen av socialt
arbete. Sedan följer en presentation av två organisationsteoretiska perspektiv som kommer att
fungera som komplement till och kontextualisering av professionsteoretiska förklaringar i min
analys. Dessa teorier kommer jag sedan tillämpa på det empiriska materialet, där jag
analyserar hur de behandlare jag intervjuat påverkas av den manualbaserade
behandlingsmodellen LIHF när det gäller yrkesroll och yrkesmässig frihet.
Professionsteori
Strävan mot professionalisering är en stark tendens inom socialt arbete. Ändå är begreppen
profession, professionalitet och professionell inte entydiga eller väl avgränsade – i talspråk
och allmän uppfattning såväl som i den akademiska världen är begreppen snarare mångtydiga
och svårfångade (Selander (red) 1989). En av de mest centrala delarna i professionaliseringsprocessen
är en vetenskaplig kunskapsgrund (Dellgran & Höjer, 2000). Denna kunskapsgrund
är nämligen central i det sociala arbetes evidensbasering vilken i sin tur är viktig för
professionaliseringen av det sociala arbetet. Evidensbasering är ett begrepp som avser att det
finns ett underlag för de beslut som fattas. Detta underlag omfattas i det ideella tillståndet av
klienters önskemål, erfarenheter, behov, de professionellas erfarenheter och kunskaper, lagar
och etiska principer samt forskares olika bevis för att en given metod ger positiva resultat.
Målet med beslutet är bästa möjliga resultat för klienterna. Som exempel kan resultat från
metaanalyser komplettera ett beslut gällande innehåll i en behandlingsplan för en
institutionsplacerad ungdom, i ett evidensbaserat praktiskt socialt arbete (Anttila 2006).
Profession och professionalisering kan definieras och diskuteras på olika sätt beroende på
vilka tankemässiga ramar som sätts runt begreppen. Det essensialistiska perspektivet
dominerade innan 1970– talet och fokuserade de egenskaper och kriterier som kännetecknade
en profession. Den centrala frågan gällde vad professioner är för något (Selander (red) 1989).
När det gäller socialt arbete argumenterade forskarna för och emot om det kunde betraktas
som en profession eller inte. I början av 1900- talet menade Flexner (1915, i Dellgran & Höjer
2000:35) att socialt arbete bland annat var för beroende av andra professionella, och hade för
osäkra uppgifter, för att kunna kallas profession - men att fältet hade tillräckligt med
intellektuell karaktär för att kunna utvecklas och uppnå professionell status. Greenwood
17