Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

Utvärdering
I Intervjuerna framkom att det förekom kontinuerligt utvärderings – och utvecklingsarbete
med modellen. Manualen utvärderades enligt en behandlare med fyra kvantitativa
standardiserade utvärderingsverktyg och ett kvalitativt som heter familjeklimat. Det framkom
att nya utvecklingsarbeten var på gång: en grupp hade tillsatts med uppgift att vidareutveckla
undersökningsfasen i skolkontakten och en annan för att förtydliga barnperspektivet och
ytterligare försäkra att barnets välmående kommer i första hand. Arbete skulle också initieras
för att eventuellt förändra insatsens slutskede, att lägga till en eller ett par träffar som
eftervård. Detta för att i fler fall kunna hålla behandlingstiden till sex månader. En behandlare
menade också att det behövs en översyn av de tankar som ligger till grund för modellen:
Vad var det som gjorde att vi tänkte så? Och tänker vi nåt annat idag som är bättre. (…)
Eller har vi tappat någonting från det gamla som vi måste ta tillbaka?
En annan behandlare sa att
Det är viktigt att vi gör det vi säger att vi gör. Och när vi upptäcker att vi inte gör det så
försöker vi ha ögonen på det, och ändra.
LIHF och Evidensen
Frågan om behovet av forskning som bas för det sociala arbetets praktik har varit aktuell
sedan 1960 – talet. På senare år har den dock stått allt mer på agendan. 1993 inrättades
centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS) 3 och under 1990-talet utvecklades så kallade
FoU- miljöer (Forskning och Utveckling), idag finns 40 sådana inom socialtjänstområdet.
Mellan 2002 och 2005 avsattes 35 miljoner till stöd för programmet Nationellt stöd för
kunskapsutveckling inom socialtjänsten (Börjesson, M. 2005).
Familjebehandling i sig, alltså att utgå från ett hela familjen vid problemformulering och
behandling av problemet, har i upprepade studier visat sig vara effektivt (Hansson 2004). När
det gäller behandling av barn med beteendestörning, vissa symtom i kombination med ADHD
och autism, samt ungdomar med beteendestörning, missbruk och Aneroxia nervosa, har
familjebehandling i flertalet studier visat sig vara bättre än vanlig behandling eller
individualterapi 4 (Hansson 2004). Det finns en rad olika modeller för familjebehandling.
Blueprint –programmet har beskrivits av Hansson (2004:18ff) och är ett projekt i USA som
3 CUS uppgick 2004 i Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) (Börjesson, M 2005).
4 Detta betyder naturligtvis inte att man kan bota till exempel autism med familjeterapi – det betyder att
familjeterapi gett ett ”bättre fungerande” (Hansson 2004).
25