Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

eslutsfunktioner 6 (Beckman 1989:72). Innan LIHF modellen är utvärderad i större
utsträckning vilar dess evidensbasering till stor del på auktoriteten hos de modeller de vilar
på. Skriftliga (manualen) och språkliga kopplingar till de teoretiska grundvalarna möjliggör
att hävda viss evidens och kan vara ett led i professionaliseringsprocessen.
Det fanns en begreppsmässig medvetenhet hos de intervjuarna, som de var bekväma med
och gärna använde när de talar om sitt arbete. Denna diskurs skulle kunna vara ett sätt att för
enkelhetens skull hålla samtalet på en generell nivå. Detta teoretiskt förankrade språk
bibehölls ändå väl även när jag bad dem ge konkreta exempel från sitt dagliga arbete. Det har
hävdats att semiprofessionerna i större utsträckning förlitar sig på erfarenhet och ”tyst
kunskap” och mindre på vetenskap än professionerna (Repstad 1998). Att tillägna sig ett
vetenskapligt förankrat språk kan vara ett steg mot ökad professionalisering. Manualen verkar
fungera som ett ankare i de teorier och den vetenskapliga diskurs som ligger till grund för
modellen.
Strävan efter professionalisering kan omfatta en grupps ansträngningar för att få
tolkningsföreträde inom sitt specifika kunskaps- eller yrkesområde samt exklusiva
samhälleliga förmåner. Man kan hävda professionalitet på grund av en praktisk såväl som
teoretisk kompetens som är unik och svårtillgänglig, och utifrån sin status och position. På en
kollektiv nivå handlar professionaliseringens processer om relationer på ett övergripande plan,
till andra professionella, staten, omvärlden. Kunskapsförmedling genom forskning,
vetenskaplig kunskap, utbildning, handledning och andra utbyten med professionella är i
fokus (Selander (red) 1989). Denna typ av kunskapsförmedling har i hög grad förekommit i
LIHF- arbetet. Det framkom i intervjuerna att det var viktigt att grunda verksamheten i
forskning om vad som faktiskt fungerar. Behandlarna tog hjälp av forskare och sakkunniga i
utvecklingen av modellen och de har haft stor till gång till handledning och
vidareutbildningar.
En del av professionaliseringen är alltså att befästa sociala positioner i en föränderlig värld
(Dellgran & Höjer 2000). I intervjuerna talade behandlarna om kunskap om olika metoder och
verktyg för familjebehandling som ”färskvara”. De byggde sin egen behandlingsmodell
utifrån teorier och metoder som är förhållandevis nya inom fältet. Man kan se det som en
ansträngning att ligga i framkant inom sitt område, att ta hjälp av nya forskningsresultat om
vad som faktiskt fungerar för klienterna och ger positiva resultat. Att arbeta för länge enligt
6 Beckman reserverar expertisbegreppet för detta och lägger ingen teknisk eller handlingsexpertis i sin
begreppsapparat. Som exempel menar han att kirurgen utövar expertauktoritet när han bedömer vilket
kirurgiskt ingrepp som skall utföras, men inte när han faktiskt skär i sin patient. (Beckman 1989:72).
33