Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

Inledning
Idag är kraven stora på att evidensbaserad kunskap om olika metoders effekter ska ligga till
grund för det sociala arbetets praktik. Socialstyrelsen har i Sverige ett särskilt ansvar för
kunskapsutveckling och integration mellan forskning, praktik och utbildning (Börjesson, M
2005). Verksamheter ska utvärderas, och röster höjs för att praktiker ska kunna hänvisa till
teorier och forskning för att legitimera de insatser och bedömningar som görs.
Manualbaserade organisationsmodeller verkar bli allt mer populära. De ökar verksamhetens
transparens och tydliggör ideologier och teoretiska grundvalar för de metoder och verktyg
som används. De underlättar också mätningar av effekterna av verksamheten.
Krav på genomskinlighet, vetenskaplig grund, och resultatmätningar skapar samtidigt press
och begränsningar för de verksamma socialarbetarna. En del forskare anser att det sker en
byråkratisering av allt fler yrkesområden som begränsar professioners självständighet
(Selander 1989). Människovårdande organisationer är beroende av en kompetent personal
som kan hantera den komplexa teknologi som organisationen kräver. Dessutom kräver
organisationen en struktur som ger personalen svängrum att tillämpa sina kunskaper och
färdigheter (Bolman & Deal 2005:93).
Det verkar alltså finnas ett spänningsförhållande mellan krav på evidensbaserad
verksamhet och yrkesmässig handlingsfrihet. Detta är ett aktuellt debattämne, Forsas
symposium i februari 2007 hette till exempel att göra socialt arbete – mellan manual och
improvisation. Konflikten mellan behovet av socialarbetares handlingsfrihet och de regler och
ramar som i allt större utsträckning karaktäriserar modernt socialt arbete skapar nya
förutsättningar för metoder och teorier i socialt arbete.
Vetenskaplig kunskap brukar tillskrivas en central betydelse i professionaliseringen av
olika yrkesområden. Strävan efter vetenskaplig kunskapsgrund kan alltså vara en del av olika
yrkesgruppers strategi för att nå och upprätthålla kunnande och sociala positioner (Dellgran &
Höjer 2000:26). Inom socialt arbete är strävan efter professionalisering en utbredd tendens
(Selander (red) 1989). Syftet med ökad professionalisering av det sociala arbetet kan betraktas
ur olika perspektiv, och innebär olika saker på aktörs – och strukturell nivå. Ur ett
organisationsteoretiskt perspektiv har organisationer och anställda olika mål med
verksamheten (Bolman & Deal 2005). Professionalisering kan sättas in i detta sammanhang
och betraktas som ett organisatoriskt mål. På så sätt kan den organisationsteoretiska
begreppsapparaten skapa ett användbart ramverk kring en analys av professionaliseringsprocesser.
5