Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

4. stimulering och ömsesidig glädje 5. barnets upprördhet och hur föräldern handskas med den 6. ömsesidig samverkan 7. omfattning av konflikter mellan föräldrar och barn och hur de handhas (Efter Graff 1996:109). 16
Teoretiska utgångspunkter Detta kapitel inleds med ett avsnitt om professionsteori där jag tar upp olika perspektiv på vad professionalisering egentligen är och evidensbaseringens roll i professionaliseringen av socialt arbete. Sedan följer en presentation av två organisationsteoretiska perspektiv som kommer att fungera som komplement till och kontextualisering av professionsteoretiska förklaringar i min analys. Dessa teorier kommer jag sedan tillämpa på det empiriska materialet, där jag analyserar hur de behandlare jag intervjuat påverkas av den manualbaserade behandlingsmodellen LIHF när det gäller yrkesroll och yrkesmässig frihet. Professionsteori Strävan mot professionalisering är en stark tendens inom socialt arbete. Ändå är begreppen profession, professionalitet och professionell inte entydiga eller väl avgränsade – i talspråk och allmän uppfattning såväl som i den akademiska världen är begreppen snarare mångtydiga och svårfångade (Selander (red) 1989). En av de mest centrala delarna i professionaliseringsprocessen är en vetenskaplig kunskapsgrund (Dellgran & Höjer, 2000). Denna kunskapsgrund är nämligen central i det sociala arbetes evidensbasering vilken i sin tur är viktig för professionaliseringen av det sociala arbetet. Evidensbasering är ett begrepp som avser att det finns ett underlag för de beslut som fattas. Detta underlag omfattas i det ideella tillståndet av klienters önskemål, erfarenheter, behov, de professionellas erfarenheter och kunskaper, lagar och etiska principer samt forskares olika bevis för att en given metod ger positiva resultat. Målet med beslutet är bästa möjliga resultat för klienterna. Som exempel kan resultat från metaanalyser komplettera ett beslut gällande innehåll i en behandlingsplan för en institutionsplacerad ungdom, i ett evidensbaserat praktiskt socialt arbete (Anttila 2006). Profession och professionalisering kan definieras och diskuteras på olika sätt beroende på vilka tankemässiga ramar som sätts runt begreppen. Det essensialistiska perspektivet dominerade innan 1970– talet och fokuserade de egenskaper och kriterier som kännetecknade en profession. Den centrala frågan gällde vad professioner är för något (Selander (red) 1989). När det gäller socialt arbete argumenterade forskarna för och emot om det kunde betraktas som en profession eller inte. I början av 1900- talet menade Flexner (1915, i Dellgran & Höjer 2000:35) att socialt arbete bland annat var för beroende av andra professionella, och hade för osäkra uppgifter, för att kunna kallas profession - men att fältet hade tillräckligt med intellektuell karaktär för att kunna utvecklas och uppnå professionell status. Greenwood 17
Page 1 and 2: Professionalisering i Praktiken En
Page 3 and 4: Innehåll Förord..................
Page 5 and 6: Inledning Idag är kraven stora på
Page 7 and 8: Metod En forskares metod är avgör
Page 9 and 10: denna registrering (att spela in)
Page 11 and 12: I realiteten är det problematiskt
Page 13 and 14: Familjeenheten och dess metodologis
Page 15: ild som inte är svart eller vit oc
Page 19 and 20: (HR) fokuserar hur människorna i o
Page 21 and 22: den unge var fokus i behandlingen,
Page 23 and 24: När jag frågade vilken typ av pro
Page 25 and 26: Utvärdering I Intervjuerna framkom
Page 27 and 28: Uppdelningen icke- professionell, s
Page 29 and 30: Samtidigt framhåller Börjesson at
Page 31 and 32: LIHF skapar en balans mellan styrni
Page 33 and 34: eslutsfunktioner 6 (Beckman 1989:72
Page 35 and 36: sitt specifika kunskaps - eller yrk
Page 37 and 38: Modellen ger tillfälle för ungdom
Page 39 and 40: hindrad eller för styrd av LIHF:s
Page 41 and 42: I LIHF är det ju samordnaren som g
Page 43 and 44: genom att man skapade ett eget prog
Page 45 and 46: Här spelar också utvärdering och
Page 47 and 48: Behandlarna är mycket positiva til
Page 49 and 50: innebär utgör för den enskilde a
Page 51: Repstad, Pål (1998) Sociologiskt p

Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?