Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

underlag att göra professionella bedömningar baserade på erfarenhet så väl som vetenskaplig kunskap, är denna kännedom om problemet och klienten en förutsättning. Vi såg här hur ett visst mått av tydlig struktur skapade större manövreringsutrymme i nästa steg (förändringsfasen) i och med att behandlarna fått en så uttömmande bild av enskilda klienter, familjen, nätverket, situationen och olika problemformuleringar. LIHF var alltså en modell som på ett ganska elegant sätt löst dilemmat mellan snäva strukturella ramar och yrkesmässig individuell frihet. I och med att det skapats en lucka för själva behandlingen, upplevde behandlarna att de hade handlingsutrymme och kunde använda sin personliga kompetens och erfarenhet i bedömningar. LIHF gav ramar för samarbete och samverkan som klargjorde alla aktörers positioner och ansvar, vilket skapade trygghet. Samtidigt användes manualen som ett maktmedel för att legitimera arbetssättet och avgränsa området gentemot andra professionella. Den stora utmaningen för behandlarna i LIHF i framtiden är att fundera över för- och nackdelar med att ha en väldigt tydlig samsyn gällande vilka verktyg som ska användas. Man bör ge akt på vem som egentligen har makt på teammöten att påverka hur man ska jobba och hur lätt det egentligen är att tänka utanför ramarna när man har en verktygspärm. Jag ser också en risk med att när så mycket är standardiserat och strukturerat, är det troligt att man börjar göra precis samma sak vid varje behandlingskontakt också. Då förlorar man hänsynen till varje klients unika personlighet, situation och livshistoria. En annan risk är att manualen börjar leva sitt eget liv som en social konstruktion som <strong>kommun</strong>iceras mellan behandlarna utan att så stor vikt fästs vid att verkligen återkoppla till vad som står där. Detta blir påtagligt när behandlarna talar om att det är viktigt att vara öppen för revidering av manualen så att man gör det som faktiskt står där och annars ändra. Det känns angeläget att ge modellen en chans att arbetas in i en hyfsat oförändrad form nu när man lagt mycket tid och energi på att arbeta fram den och också utvärdera den. Nya djup kan upptäckas endast om medarbetare ges tillfälle att göra manualen till något välintegrerat i det dagliga arbetet, samtidigt som man inte förlitar sig på att den stannar i människors medvetande av sig själv. Detta underlättas om man på ett mycket tydligt sätt formulerar arbetssätt i manualen, men också genom att löpande kommentera manualen: hur tänkte vi när vi bestämde att vi skulle arbeta så här? Modellens grundläggande förhållningssätt och ideologier riskerar annars att hemfalla åt muntlig tradition på arbetsplatsen, och behandlingsmodellens implementering riskerar då att bli sårbar för enskilda individers tolkning. Ur ett strukturellt perspektiv kan LIHF betraktas som ett organisatoriskt verktyg på väg mot det mål som ökad professionalisering utgör. På en individuell nivå kan man med hjälp av HR- perspektivet se vilka positiva konsekvenser den ökade professionaliseringen som LIHF 48
innebär utgör för den enskilde anställde. I relation till LIHF kan vi se hur den konflikt som är central i den här uppsatsen – att de i manualen manifesterade strukturella kraven begränsar behandlarnas yrkesmässiga handlingsfrihet - kan betraktas som ett utfall av konflikten mellan organisatoriska mål ur ett strukturellt respektive ett HR- perspektiv. Det ökade kravet på att det sociala arbetet är evidensbaserat främjar ofrånkomligen en strukturalistisk syn på verksamhetens utformning. Jag anser att det finns en risk att en strävan efter ökad professionalisering samtidigt blir en ökad strukturalism. Man har god användning av HRperspektivet som motvikt för att skilja på de olika processer som verkar samtidigt inom en organisation. Kärnproblemet är fortfarande balansen mellan begränsning och autonomi, behov av trygghet och struktur kontra kreativitet och professionella bedömningar. Samtidigt kan man inte betrakta professionaliseringssträvan som en ensam kamp om makt för personlig vinning. Utifrån en föreställning om vad som är - i fallet med den verksamhet som beskrivs här - en bra och effektiv familjebehandling, är strävan efter professionalitet genom att utveckla expertis och skapa tolkningsföreträde på många sätt till högsta gagn för klienterna, då de professionella utvecklar kompetenser som på bästa sätt kan tillgodose klientens behov. Status och positioner i förhållande till samhället och andra professionella är en förutsättning för att kunna etablera sin verksamhet och skapa legitimitet för sina insatser. Denna uppsats är också i sig en del i det sociala arbetets professionaliseringsprocess. Den kopplar ihop <strong>kommun</strong>, arbetsplats och universitet. Den öppnar för utbyte mellan praktisk erfarenhet och akademisk kunskap, och förmedlar kunskap, om hur praktiker fångar upp forskningsresultat och tillämpar den i praktiken och om hur forskare och socialarbetare kan samverka i utvecklingen av nya metoder och återkoppla kunskapen till den akademiska världen. Denna typ av kunskapsutbyte framstår för mig som själva kärnan i professionaliseringen, ett utbyte som spelar en central roll i att fortsätta föra denna så viktiga process framåt. Inte minst för klienternas tillgång till bästa möjliga behandling är detta viktigt. 49
Page 1 and 2: Professionalisering i Praktiken En
Page 3 and 4: Innehåll Förord..................
Page 5 and 6: Inledning Idag är kraven stora på
Page 7 and 8: Metod En forskares metod är avgör
Page 9 and 10: denna registrering (att spela in)
Page 11 and 12: I realiteten är det problematiskt
Page 13 and 14: Familjeenheten och dess metodologis
Page 15 and 16: ild som inte är svart eller vit oc
Page 17 and 18: Teoretiska utgångspunkter Detta ka
Page 19 and 20: (HR) fokuserar hur människorna i o
Page 21 and 22: den unge var fokus i behandlingen,
Page 23 and 24: När jag frågade vilken typ av pro
Page 25 and 26: Utvärdering I Intervjuerna framkom
Page 27 and 28: Uppdelningen icke- professionell, s
Page 29 and 30: Samtidigt framhåller Börjesson at
Page 31 and 32: LIHF skapar en balans mellan styrni
Page 33 and 34: eslutsfunktioner 6 (Beckman 1989:72
Page 35 and 36: sitt specifika kunskaps - eller yrk
Page 37 and 38: Modellen ger tillfälle för ungdom
Page 39 and 40: hindrad eller för styrd av LIHF:s
Page 41 and 42: I LIHF är det ju samordnaren som g
Page 43 and 44: genom att man skapade ett eget prog
Page 45 and 46: Här spelar också utvärdering och
Page 47: Behandlarna är mycket positiva til
Page 51: Repstad, Pål (1998) Sociologiskt p

Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?