Professionalisering i Praktiken - Lunds kommun

Uppdelningen icke- professionell, semiprofessionell och professionell ses som sagt här
som punkter på en skala, där olika yrken befinner sig på olika ställen (Repstad 1998:156).
Professionalisering inbegriper utifrån ett sådant perspektiv strategier för att förflytta sig åt det
ena hållet på denna skala. Detta är en ständigt pågående process som måste förhålla sig till
övergripande ideologier i samhälle och forskning. Liksom Dellgran och Höjer (2000)
betraktar jag professionellt socialt arbete, inte som ett statiskt tillstånd, utan en dynamisk
verksamhet som måste underhållas genom ständig utveckling i relation till omvärld, kunskap
och klientbehov. Evidensbasering handlar som jag tidigare sagt om att skapa ett
beslutsunderlag för insatser, bestående av klienters behov, praktisk kompetens, lagar och
etiska principer, samt vetenskaplig forskning, i syfte att skapa bästa möjliga insats för
klienterna (Anttila 2006). Utifrån denna beskrivning hade LIHF goda förutsättningar för, och
var på god väg att bli just evidensbaserad, vilket är en central del av professionaliseringen av
socialt arbete. En aspekt (som framstår som starkast betonad i professionaliseringsdiskursen)
av evidensbasering är att den grundar sig på forskning om vad som faktiskt fungerar, i det här
fallet när det gäller familjebehandling. LIHF grundade sig på en rad olika modeller och
metoder som i sin tur är beforskade. Så länge LIHF i sig inte är noggrannare utvärderad, är det
i alla fall positivt att det finns resultat bakom konstruktionen av modellen, som är det. Om
familjeenheten ska kunna hänvisa till denna forskning är det ett villkor att de också följer de
metoder som denna forskning visat vara effektiv.
Vad gäller hur behandlarna talade om sitt arbete med LIHF verkade de ganska tydligt
återspegla modellens teoretiska grundvalar. Trots att den var en hybrid med inspiration från
många olika håll, åtminstone om man ser till manualen och behandlarnas beskrivning av
modellen, verkade det finnas en tydlig ambition att behålla de olika byggstenarnas särart.
Olika moment fanns med av en anledning. Man hade kunnat tänka sig att modellen lätt kunnat
börja ”leva sitt eget liv” vid användandet av modellen i det dagliga arbetet. Så verkar inte vara
fallet, då referenser till grundtankarna i MST, lösningsfokuserad behandling och BF ofta
återfinns som utsagor i intervjumaterialet. Behandlarna verkade hålla sig väl ”innanför
ramarna”. Vi har sett att LIHF är en modell som är skapad utifrån modeller med stöd i
forskningen för sin effektivitet, och har levande kopplingar till sina källor av inspiration. Två
av LIHF:s ”byggstenar” (MST och BF) är evidensbaserade medan en (Lösningsfokuserad
Familjebehandling) ännu inte är så väl beforskad, men väldigt populär i Sverige idag.
Familjebehandling i sig, alltså att utgå från ett helhetsperspektiv på familjen vid
problemformulering och behandling av problemet, har som sagt i upprepade studier visat sig
27