SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

Från bidragstagare till skattebetalande företagare
Personer med låga inkomster kan i Sverige mycket väl vara skyldiga att betala skatt samtidigt
som de helt korrekt uppbär bidrag till sin försörjning.
Skatteförvaltningen har gjort väldigt mycket för att förenkla deklaration och betalning av skatter.
Detta har påtagligt underlättat de skattskyldigas arbete. Men komplexiteten är stor och det
är svårt för den skattskyldige att se vad det är han betalar till – skatternas slutmottagare och ändamål
är inte uppenbara.
Problemet är att önskemål om enkelhet och önskemål om rättvisa ofta står i strid mot varandra.
I det politiska systemet offras nästa alltid önskemålet om enkelhet på rättvisans altare. Riksskatteverket
har i två rapporter 28 om schablonbeskattning tagit upp det nuvarande systemets
komplexitet, komplexitetens påverkan på fullgörandekostnaderna och möjligheterna att uppnå
målet om rätt skatt.
Fler oavsiktliga fel
Försvårad kontroll
Mer komplexa regler Minskad systemacceptans
Ökade fullgörandekostnader
Ökat skatteundandragande
RSV skriver i utredningen (s.10):
”För att nå dessa mål har man konstruerat ett i princip perfekt regelverk sprängfyllt
med detaljer. Mängden av detaljer tenderar också att öka över tiden och regelverket att
bli mer svåröverskådligt. För små företag har regelverket med tiden blivit alltför svårhanterligt.
----Det är tyvärr ingen överdrift att påstå att kontrollen av små företag i
många avseenden har misslyckats, särskilt när det gäller kontantbranscher.”
Bedömning
Totalt sett är regelverket på företagsbeskattningsområdet omfattande och svårt att överblicka.
Det är också svårt att förstå och tillämpa för de skattskyldiga, särskilt de små företagen.
Detta gäller inte minst personer med annat modersmål än svenska.
10.6.3 Mera bidrag eller ändrade beskattningsregler
I samband med arbetet med Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd (SOSFS
1998:11) har Socialstyrelsen noterat 29 ett antal problem som direkt eller indirekt rör
försörjningsstödet och som inte har kunnat lösas inom de allmänna rådens ram.
Den som driver företag kan i princip inte få försörjningsstöd. Bakgrunden är den att kommuner
i princip endast får vidta åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen. Av 2 kap 8 §
kommunallagen (1991:900), framgår att individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare
bara får lämnas om det finns synnerliga skäl för det.
28
Schablonbeskattning, Kartläggningspromemoria (RSV Rapport 2000:12) och Schablonbeskattning – en
principskiss (RSV Rapport 2002:3)
29
Socialstyrelsen, 1999-04-22, Dnr 62-346/1999
111