SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

Sammanfattning
Invandringen – ett historiskt perspektiv
För att bättre förstå dagens situation lämnas i kapitel 3 en kort historisk översikt över invandrare
och deras företagande i ett historiskt perspektiv. Där berättas att utlänningar ända in på
1950-talet för att få starta företag bland annat måste visa säkerhet för tre års skatter till stat och
kommun.
Förändringar i befolkningens sammansättning
Invandrarföretagandet kan inte ses isolerat från hur befolkningen i övrigt är sammansatt – hur
många invandrare vi har, när de kom hit och deras motiv för att komma till Sverige. I kapitel 4
lämnas en beskrivning av var i världen den svenska befolkningen är född och beskrivs de senaste
årens flyktinginvandring etc. Skatteverket är indelat i skatteregioner och statistik presenteras
som klargör skillnader mellan regioner.
Invandrarföretagen enligt offentlig statistik
I Skatteverkets skatteregister finns inga uppgifter om var en person är född. I kapitel 5 finns en
statistisk beskrivning av invandrarföretagen, som är en bearbetning av offentlig statistik.
Omfattningen av invandrarföretag blir beroende av vilka definitioner man använder på företag.
Vid den statistiska presentationen har vi haft en bred ansats och räknat med även invandrares
företagande vid sidan om anställning och i bolagsform. Vi delar in invandrarföretagarna i egenföretagare,
delägare och kombinatörer. Egenföretagare är de som driver verksamheten personligen
eller i handels- och kommanditbolag. De som driver verksamheten i aktiebolagsform benämns
delägare. Om någon av de nu nämnda driver företag vid sidan av sin anställning benämner
vi de som ingår i den sistnämnda gruppen som kombinatörer. Den beskrivning av invandrarföretagen,
som lämnas i kapitel 5, bygger på särskilda beställningar från Statistiska Centralbyråns
registerbaserade arbetsmarknadsstatistik som kompletterats med uppgifter om personers
eller föräldrars födelseland. I statistikdatabasen finns bara med personer som har positiv och
aktiv inkomst av näringsverksamhet, vilket medför att invandrarföretagare som går med förlust
eller inte tar ut någon lön från sitt företag inte kommer med.
Vid utformningen av tabellmaterialet över invandrarföretagen har stor vikt lagts vid den geografiska
fördelningen av invandrarföretagen på skatteregioner. Förutom omfattningen av invandrarnas
företagande uppmärksammas skillnader i företagandet efter invandringsår, inkomster,
sysselsättning, storleksklass och val av bransch.
Invandrarföretagen – likvärdig service och information
För att veta om man ger alla likvärdig service och nås av information måste detta också undersökas.
I kapitel 6 redovisas resultat från Skatteverkets omfattande enkätundersökningar som
genomförts vid slutet av 2003, främst den s.k. regionenkäten som omfattar 20 700 företag i
Sverige. I regionenkäten ingår tillräckligt många företagare som huvudsakligen vuxit upp utanför
Sverige för att vissa slutsatser ska kunna dras.
I regionenkäten ställs detaljerade frågor till företagarna inom olika områden. Sammanfattningsvis
visar svaren från de tillfrågade att företagare som huvudsakligen vuxit upp utanför Sverige
är minst lika nöjda som svenska företagare med den service och information de får och anser i
minst lika hög grad som svenska företagare att skattemyndigheten totalt sett utför sin uppgift på
12