SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket
SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket
SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
14 Slutsatser, förslag och slutord<br />
14.1 Slutsatser och förslag<br />
I denna rapport har invandrarföretagarna varit i fokus och ett antal tänkbara åtgärder har presenteras.<br />
Ibland har inte resonemangen förts fram till konkreta förslag. Här görs ett försök att<br />
mera koncentrerat sammanfatta de viktigaste slutsatser som dragits.<br />
<strong>–</strong> om skattesystemet<br />
En gammal klassisk beskattningsprincip är skatt efter bärkraft. Vårt skattesystem beskattar inkomster<br />
som ibland inte räcker till familjens försörjning. När det gäller lågavlönade finns som<br />
sista utpost möjligheten till försörjningsstöd. Den möjligheten är stängd för den som driver ett<br />
företag. En första konklusion är därför att vi har ett skatte- och bidragssystem som inte fungerar<br />
tillsammans vid låga företagsinkomster. Ett billigt och nära till hands liggande alternativ är enligt<br />
min mening att införa ett förvärvsavdrag i vart fall vid låga företagsinkomster. Ett förvärvsavdrag<br />
för just näringsidkare kan också motiveras med deras höga kostnader när de ska<br />
fullgöra sina skyldigheter i främst skattelagstiftningen (fullgörandekostnader).<br />
<strong>–</strong> om nystartade företag<br />
Invandrarföretagare behöver mer hjälp än andra företagare i starten. Vi behöver nå dessa invandrarföretagare<br />
för att förmedla information och för att ta bort rädsla. Den första kontakten<br />
invandrarföretagaren har med <strong>Skatteverket</strong> är vid företagsregistreringen. Det är inte rätt väg att<br />
göra detta till en maskinell hantering på Internet. Det kan i vissa fall vara lämpligt att de besöker<br />
oss redan i samband med att vi behandlar och beslutar om deras skatte- och avgiftsanmälan.<br />
Vi kan då etablera kontakt, ge information samt ställa och svara på frågor. Detta har också<br />
kontrollaspekter <strong>–</strong> ingen är betjänt av att det etableras oseriösa företag.<br />
Nystartade företagare, inklusive alla invandrarföretagare, kan organisatoriskt samlas i nyföretagarkontor<br />
bemannade med personer med blandad kompetens <strong>–</strong> kunskapsmässigt, språkligt och<br />
etniskt. Vi bör tidigt besöka företagarna ute i deras verksamheter. Då kan vi snabbt och direkt<br />
få kunskap om den bedrivna verksamheten. Tillsammans med eller med hjälp av seriösa redovisningskonsulter<br />
kan vi få ut information till nyföretagarna. Vi måste ha en god relation till<br />
medlemmarna i denna viktiga yrkeskår.<br />
Den lagstiftning som berör utländska företagare fungerar totalt sett inte. Det kan inte ha varit<br />
lagstiftarens mening att skattemyndigheten genom kontroll och förebyggande åtgärder ska ha<br />
mindre möjligheter att komma tillrätta med missbruk av t.ex. F-skattsedel av utländska företagare<br />
än missbruk av svenska företagare. Ett sätt att i kontrollhänseende likställa utländska företagare<br />
med svenska företagare skulle kunna vara att <strong>Skatteverket</strong> i vissa fall kan tidsbegränsa<br />
F-skattsedeln.<br />
181