SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket
SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket
SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utländska enmansföretagare<br />
Anlitar en uppdragsgivare/arbetsgivare en svensk person som åberopar F-skattsedel i ett uppenbart<br />
anställningsförhållande, finns i skattebetalningslagen en anmälningsskyldighet. <strong>Om</strong><br />
denna anmälningsskyldighet inte har fullgjorts kan arbetsgivaren bli betalningsansvarig för de<br />
svenska skatter som F-skattsedelsinnehavaren inte betalat. Det finns alltså ett incitament för arbetsgivaren<br />
att anmäla och därmed se till att problemet kommer till <strong>Skatteverket</strong>s kännedom.<br />
När det gäller en person som skattar i sitt hemland är anmälningsskyldigheten satt ur spel eftersom<br />
arbetsgivaren inte riskerar att få betala några skatter för utlänningen. Därmed kan missbruket<br />
fortgå utan någon risk för påföljder. Utländska företagare har oftast svenska uppdragsgivare<br />
och uppdragsgivarna vill att den utländska företagaren har svensk F-skattsedel. Då går<br />
som sagt uppdragsgivaren fri från ansvar även om F-skattsedeln skulle missbrukas eftersom<br />
uppdragstagaren i regel inte ska beskattas i Sverige. Se rättelse!<br />
F-skatteansökningar från personer som stadigvarande vistas eller bor i Sverige ska hanteras av<br />
skattekontoret där personen vistas. Andra personer handläggs av <strong>Skatteverket</strong> i Stockholm (tidigare<br />
avdelning Riks).<br />
13.2 Problem i den praktiska tillämpningen<br />
Ett grundläggande problem för dem som ska besluta om F-skatt är att F-skatten i regel bygger<br />
på ett antagande om en avsikt att bedriva näring. Skattemyndigheten har svårt att avslå en ansökan<br />
om den sökande säger sig vilja driva näringsverksamhet av visst slag och anger omständigheter<br />
som kvalificerar för bifall.<br />
Problemet med utländska enmansföretagare är att de är svåra att kontrollera <strong>–</strong> och det av olika<br />
skäl.<br />
När det gäller svenska företagare kan man vid taxeringen i efterhand se om de bedriver näringsverksamhet<br />
eller inte. Gör personen inte det kan F-skattsedeln dras in. Den kontrollen är<br />
svårare att göra av utländska företagare eftersom dessa normalt inte inkomstbeskattas i Sverige.<br />
Det betyder i praktiken att det är möjligt att få en förnyad F-skattsedel år från år, utan att<br />
egentligen behöva visa att man driver näringsverksamhet i Sverige, och skattemyndigheten har<br />
små kontrollmöjligheter.<br />
Viss kontroll kan göras av utländska företagare som är momsregistrerade. Momsregistreringskontroll<br />
kan också göras av oregistrerade. Utländska företagare som är momsregistrerade ska i<br />
regel ha ett av <strong>Skatteverket</strong> godkänt ombud. Men momsregistrering behövs inte alltid för att få<br />
moms återbetald. Utländska företagare har nämligen rätt till återbetalning av i Sverige betald<br />
moms genom ansökan till särskilda skattekontoret i Ludvika i särskild ordning och årligen<br />
återbetalas cirka en miljard kronor. För utländska företagare behövs nämligen momsregistrering<br />
om tjänsterna tillhandahålls privatpersoner och andra som inte själva är momsregistrerade.<br />
Se vidare nedan.<br />
Bristerna i kontrollsystemet utnyttjas för att kringgå kravet på arbetstillstånd t.ex. vid säsongsarbete.<br />
Det har också dykt upp speciella förmedlare vars enda syfte är att ”förmedla F-skattsedlar”<br />
och jobb till personer som i avsaknad av möjlighet till arbetstillstånd vill få möjlighet<br />
att arbeta i Sverige.<br />
173