SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

Utvärderingsfrågor och de intervjuade
en efter sin kunskap och erfarenhet. Den ställda frågan har fokus på problem och svårigheter
och redovisningen blir därefter. Frågeställningen är problematiserande. Den typen av ansatser
möts ofta av kritik – man kan hävda att man därigenom utpekar invandrarföretagen som problematiska.
Men syftet är att få en ökad insikt om de problem som faktiskt finns, vilket kan
hjälpa oss att bättre tillgodose invandrarföretagens behov av hjälp och stöd och statens intresse
av att rätt skatt betalas.
8.4 Medelinvandrarföretagaren finns inte
Medelsvensson finns inte. Det gör inte den genomsnittliga invandrarföretagaren heller. En genomsnittlig
bild av invandrarföretagaren skulle bli en ungefär lika blandning av företagare
födda i och utanför västvärlden. En sådan bild ger därför heller inte skattemyndigheten någon
ledning när det gäller att ta itu med brister i skilda hänseenden.
Visst har invandrarföretagare från våra nordiska grannländer sina problem – men det är inte
den gruppen, som de intervjuade i första hand kommer att tänka på när de svarar på frågan,
utan de avser oftast företagare som är födda i Asien, Afrika och Östeuropa. Det är fråga om
länder som inte är kända för demokrati och mänskliga rättigheter.
Kan man säga något mer om vilka invandrarföretagare de intervjuade tar sikte på när de svarar
på frågan? Svaret är ja – en hel del företagare har svårigheter vid starten av företaget – det är
mycket som är nytt och ska fås att fungera. De svårigheterna är ännu större för den som inte tidigare
känner regelverket och hur man rent praktiskt bör gå till väga. Flera av de intervjuade är
personer som hjälper blivande företagare att starta eget – praktiskt taget alla rådgivare som intervjuats
har sin kunskap och erfarenhet om invandrarföretagare från rollen som rådgivare till
invandrare som vill starta eget.
Läsaren måste alltså vara medveten om att de intervjuade som svarat på frågan om invandrarföretagarnas
särskilda problem och svårigheter med skatter och kontakten med skattemyndigheten
utifrån sin kunskap och erfarenhet i första hand haft i åtanke
• företagare födda i Asien, Afrika och Östeuropa
• nystartade invandrarföretag
Men även mot denna bakgrund måste man ha en sak fullständigt klar för sig när man ska tolka
intervjusvaren. Den bild som en intervjuad ger om invandrarföretagare gäller inte alla. När den
intervjuade svarar på frågan försöker han generalisera utifrån sin kunskap och erfarenhet från
sina möten med invandrarföretagare.
Men invandrarföretagare är individer och alla är olika. En högskoleutbildad tandläkare från
Irak med egen tandläkarpraktik har mer gemensamt med en svensk tandläkare än han har med
en bonde från Turkiet, som är analfabet och driver en korvkiosk. Det enda de har gemensamt är
att de råkar vara födda utanför Sveriges gränser och driver näringsverksamhet i Sverige. Det
finns invandrarföretagare som är mer svenska än infödda svenskar – de kan ha vuxit upp i Sverige,
utbildat sig i Sverige, behärskar svenska språket i tal och skrift och känner sig som svenskar.
Redovisningen av intervjuresultaten sker så att först behandlas skatter och skatteredovisningen
sett ur invandrarföretagarens synvinkel och sedan behandlas invandrarföretagarens möte med
Skatteverket och den information vi lämnar.
89