28.09.2013 Views

SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Invandrarföretagarna och mötet med <strong>Skatteverket</strong><br />

I behovsanalyser, avseende kapital- och kompetensbehov, kan följande konstateras:<br />

• Invandrarföretagaren verkar i huvudsak inom lokal marknad<br />

• Invandrarföretagarna är starkt överrepresenterade inom branscherna restaurang konsumentnära<br />

tjänstesektor, mindre dagligvaruhandel och olika typer av butiker<br />

• Invandrarföretagaren har ofta köpt ett företag eller övertagit en befintlig affärslokal när<br />

han startar företaget<br />

• Invandrarförtagaren upplever sig ha stora problem att finansiera både etablering och expansion<br />

via banksystemet.<br />

Fallstudier 40 av ärenden som rört finansieringen vid övertagande av befintlig rörelse eller företag<br />

visar att företagen är vid försäljningstillfället starkt övervärderade i förhållande till förmodade<br />

substansvärden dvs. summan av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.<br />

Den direkta effekten av övervärderingen är att den omöjliggör för banksystemet att gå in och<br />

finansiera köpet, och att köparen då måste finna alternativa finansieringskällor för att slutföra<br />

affären. Kapitalförsörjningen till tillväxtföretag kommer att ytterligare försvåras genom tilllämpningen<br />

av de nya kapitaltäckningskrav, som banker och andra finansieringsinstitut inom<br />

EU kommer att åläggas 41 .<br />

De näringar, som invandrarföretagarna är överrepresenterade i kännetecknas av lägre etableringshinder.<br />

Låga hinder är enligt tillgänglig forskning ett incitament för att företagen i högre<br />

grad verkar inom s.k. “informell ekonomi". Informell ekonomi definierar en sfär som tangerar<br />

både kriminell verksamhet och icke konventionella metoder.<br />

Informellt företagande kan vara:<br />

• Att företagaren arbetar mot en ersättning som är lägre än vad han/hon skulle ha fått som<br />

anställd<br />

• Att företagaren tar hjälp av familjemedlemmar för att sänka lönekostnaderna i förhållande<br />

till reguljär arbetskraft, vilket är tillåtet innanför lagen om anställningsskydd<br />

• Att företagaren betalar lön till personal utan att betala lönebikostnader<br />

• Att företagaren säljer varor/tjänster utan att redovisa försäljningen.<br />

Inom sektorer såsom restaurang, frisering och hushållsnära tjänsteproduktion är det ett väl känt<br />

problem att inkomster undanhålls från beskattning. Vi vet även att många småföretagare arbetar<br />

mot löneersättningar som väsentligen understiger avtalsmässiga löner. Hos invandrarföretagarna<br />

är det dessutom inte ovanligt att familjemedlemmar bistår i produktionen. Detta skapar<br />

förutsättningar för en informell avkastningsvärdering.<br />

Den informella avkastningen tjänar som värderingsprincip vid försäljning av företaget eller affärslokalen<br />

och kommer därmed vid överlåtelse, till en person som avser att driva verksamheten<br />

på liknande sätt, att ge företaget ett högre värde än vid en formaliserad avkastningsvärdering.<br />

Banksystemets utlåningsregler är säkerhetsorienterade. För att öka utlåningen, i den mån de informella<br />

förutsättningarna är legala, bör de värderas gentemot de formaliserade alternativen. I<br />

40 Källa: Fritz Sprung, Regionchef IFS, Umeå<br />

41 Basel-2<br />

164

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!