SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

Sammanfattning
den mellan individ och samhälle samt skatt och välfärd – något som vi matats med från barndomen
– är inte lika uppenbara för alla invandrarföretagare.
I kapitlet noteras också två andra saker nämligen att redovisningskonsulter och rådgivare i
praktiken fungerar, som medium och budbärare för överföring av budskap mellan skatteförvaltningen
och invandrarföretagaren. Dessutom noteras att försörjningsstödet för företagare
fungerar på ett annat sätt än för löntagare – en familj där en i familjen är företagare kan inte få
försörjningsstöd. Detta är särskilt problematiskt för dem som står utanför arbetsmarknaden och
vill försörja sig som företagare.
Att gå från arbetslöshet till företagande
• risker med företagandet
Behovet av ökad sysselsättning är stort. Vinsten för samhället när en person går från arbetslöshet
till arbete eller till eget företagande uppgår till betydande belopp. Kapitel 10 handlar emellertid
om hur det är för individen att gå från bidragstagare till skattebetalande företagare. Att
frågan uppmärksammas hänger samman med att invandrares företagande till en del är arbetslöshetsdrivet
och svårigheterna för invandrarföretagarna att förstå vilka risker som är förenade
med företagandet.
Att starta företag är särskilt riskfyllt för dem som har en familj att försörja och tidigare uppburit
försörjningsstöd – en risk som inte alla är medvetna om. Det privatekonomiska utbytet av företagandet
är långt mindre än många blivande invandrarföretagare har en föreställning om.
Samhällsintresset av att upplysa om ovanstående och hjälpa företagare som misslyckats med
sitt företagande är mindre än samhällets intresse av att få fler att starta som företagare. Nu
nämnda brister drabbar oftare och hårdare invandrarföretagare och ofta med väsentliga personliga
och samhälliga konsekvenser.
• motiven för att starta företag
Varför startar man då företag? För många invandrare är det en stark drivkraft att genom arbete
kunna försörja familjen, det är fråga om självförverkligande. För en del invandrargrupper är
egenföretagande ”finare” än att arbeta som anställd eller uppbära bidrag, det är fråga om status.
Att komma in på arbetsmarknaden och känna sig delaktig i samhället är svårt för många invandrare
- en sista utväg för många är att starta ett företag. I en del fall är affärsidén inte genomtänkt,
vilket framtvingar skattefusk för försörjning. I andra fall är skattefusk en del av affärsidén.
Genom att undvika beskattning kan uppnås försörjning, förändring i den sociala situationen
eller att det skapas finansiella resurser för en eventuell fortsatt expansion av företaget,
man undviker den likviditetsransonering som finns på de finansiella marknaderna som i hög
grad drabbar invandrarförtagare utan kreditvärdig historia.
Det är alltså mycket svårt för en arbetslös eller lågavlönad familjeförsörjare att på skattemässigt
lagligt sätt förbättra familjens ekonomiska situation av egen kraft. Detta ökar intresset för
svartarbete. När man i forskningen kring arbetsutbud studerar de ekonomiska drivkrafterna för
arbete avses nästan undantagslöst legalt (vitt) arbete. Det är nämligen endast sådana arbetsinkomster
som påverkar bidrag etc. Hur höga tröskeleffekter och ersättningsgrader påverkar omfattningen
av svart arbete har inte studerats – i vart fall inte i Sverige.
15