SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

More documents

Recommendations

Info

Ett historiskt perspektiv retagandet invandrare kunnat arbeta med lägre timförtjänster genom att hålla lägre priser eller ha längre arbetstider. Det är därför inte förvånande med ett ökat företagande bland invandrare. Även olika former av diskriminering kan ha orsakat den försämrade arbetsmarknadsanknytningen. Diskriminering kan uppstå på grund av att en arbetsgivare har otillräcklig eller felaktig information om den individ som söker arbete eller den grupp som individen tillhör. På grund av höga informationskostnader vid anställning utgår arbetsgivare från grövre indikatorer eller givna föreställningar om den (könsmässiga, nationella, etniska, religiösa osv.) grupp individen tillhör och minimerar därmed rekryteringskostnaderna. Att utgå från verkliga eller inbillade gruppegenskaper när det är kostsamt att fastställa individuell produktivitet leder till diskriminering eftersom en del individer har högre produktivitet än gruppen eller eftersom hela gruppen kan ha missbedömts. På det viset anställs en konkurrerande arbetssökande trots lägre produktivitet. Förenklat skulle man kunna säga att svenska arbetsgivare är mer benägna att anställa etniska svenskar eller invandrargrupper med gott renommé. 3.8 Kostnaderna för invandringen <strong>–</strong> ekonomi och politik Arbetskraftsinvandring är i allmänhet lönsam för mottagarlandet, eftersom invandrare i allmänhet består av personer i yrkesverksam ålder. Mottagarlandet slipper stå för kostnader för individerna före invandringstidpunkten t.ex. för skolutbildning. Eftersom andelen barn och åldringar är mindre bland arbetskraftsinvandrare än bland den inhemska befolkningen belastas inte offentlig service och socialförsäkringar så mycket samtidigt som den arbetande invandraren betalar mer i skatt per capita. Under 1960- och 1970-talet skedde det en inkomstöverföring via den offentliga sektorn från invandrare till infödda på motsvarande en procent av BNP. Den omfattande invandringen till Sverige av flyktingar som under lång tid haft stora svårigheter att få jobb har förändrat ”ekonomin” i invandringen. Under 1990-talet uppskattades nettoöverföringen gå i den andra riktningen, från infödda till invandrare, med i storleksordningen 1- 2 procent av BNP. 7 De ökade kostnaderna för flykting- och anhöriginvandring kan ses som en kalkylerad kostnad som vi är villiga att betala i humanitetens och solidaritetens namn. Givet budgetrestriktioner i den offentliga sektorn framtvingar sådana kostnadsökningar omprioriteringar av transfereringar och verksamhet, vilket i sin tur kan få fördelningsmässiga effekter. Risken är därmed uppenbar att kostnaderna för den misslyckade arbetsmarknadsintegrationen exploateras av främlingsfientliga extremgrupper. I valrörelsen 1991 rönte det nybildade högerpopulistiska partiet Ny Demokrati stora framgångar på ett politiskt program som kritiserade den förda invandrings- och flyktingpolitiken. Framgången grundades i stora stycken på en rädsla för det främmande och för att svenskar skulle drabbas ekonomiskt av invandringen. Det etablerade Sverige togs på sängen. Det hade i Sverige varit tabu att i offentliga sammanhang tala om problem som sammanhängde med invandringen t.ex. flyktingars svårigheter att få jobb eller tendenser till ökat socialbidragsmottagande. Efter valet 1991 har politiken förändrats. Det är numera ”tillåtet” att i offentliga sammanhang tala om de problem som finns t.ex. med flyktingarnas bristande arbetsmarknadsanknytning. Förhoppningar knyts till ett ökat företagande bland invandrare. Forskningen om invandring har ökat kraftigt under senare år. Regeringen tillsatte en särskild integrationsminister. En ny statlig 7 Lund C. m.fl. (2002) s. 44 33
Ett historiskt perspektiv myndighet, Integrationsverket, bildades för några år sedan. I många kommuner har inrättats integrationskanslier och bedrivs integrationsprojekt. Arbetsförmedlingarna har särskilda program för invandrare. För genomförandet av integrationspolitiken har regeringen utfärdat en särskild förordning om bl.a. myndigheternas ansvar och serviceskyldighet. Integrationsverket slår fast att den viktigaste orsaken till marginalisering och utanförskap är bristande möjligheter till arbete och egenförsörjning och därmed delaktighet och medansvar i samhället. 34
Page 1 and 2: Insikt! - Om invandrarföretagarna,
Page 3 and 4: Förord Det är min förhoppning at
Page 5 and 6: Innehåll 6 Invandrarföretagarnas
Page 7: Innehåll Tabellförteckning…...
Page 10 and 11: Sammanfattning Var tionde invånare
Page 12 and 13: Sammanfattning • att verka preven
Page 14 and 15: Sammanfattning ett bra sätt. De ha
Page 16 and 17: Sammanfattning den mellan individ o
Page 18 and 19: Sammanfattning • inga kompetenskr
Page 20 and 21: Sammanfattning När det gäller fus
Page 22 and 23: 1 Uppdraget 1.1 Målen i koncernpla
Page 24 and 25: Uppdraget I verksförordningen (199
Page 26 and 27: 2 Undersökningens genomförande m.
Page 28: Undersökningens genomförande anst
Page 31 and 32: Ett historiskt perspektiv Det före
Page 33: Ett historiskt perspektiv förlägg
Page 37 and 38: Invandringen och befolkningens samm
Page 43 and 44: ger 500 stycken. Invandringen och b
Page 47 and 48: Invandrarnas företagande men vi ka
Page 49 and 50: Invandrarnas företagande 12. Tabel
Page 55 and 56: Invandrarnas företagande 5.7 Invan
Page 59 and 60: Invandrarnas företagande 27 Tabell
Page 65 and 66: Invandrarföretagarnas attityder I
Page 67 and 68: Ärlighet och fusk med skatt Invand
Page 69 and 70: Invandrarföretagarnas attityder va
Page 71 and 72: Invandrarföretagarnas attityder Fr
Page 73 and 74: Invandrarföretagarnas attityder F
Page 75 and 76: Invandrarföretagarnas attityder Ä
Page 78 and 79: 7 Intervjuer med utomeuropeiska inv
Page 80 and 81: Intervjuer med utomeuropeiska invan
Page 82 and 83: Intervjuer med utomeuropeiska invan
Page 84:
Intervjuer med utomeuropeiska invan
Page 87 and 88:
Utvärderingsfrågor och de intervj
Page 89 and 90:
Utvärderingsfrågor och de intervj
Page 92 and 93:
9 Skatter och skatteredovisning set
Page 94 and 95:
9.3 Skilda kulturer och synsätt! S
Page 96 and 97:
Skatter och skatteredovisning Någo
Page 98 and 99:
10 Från bidragstagare till skatteb
Page 100 and 101:
Från bidragstagare till skattebeta
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
11 Invandrarföretagen och deras r
Page 116 and 117:
Invandrarföretagen och deras rådg
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128:
Page 131 and 132:
Invandrarföretagarna och mötet me
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Utländska enmansföretagare Rutine
Page 175 and 176:
Utländska enmansföretagare För v
Page 177 and 178:
Utländska enmansföretagare Polism
Page 179 and 180:
Utländska enmansföretagare Samman
Page 181 and 182:
Utländska enmansföretagare Bedöm
Page 183 and 184:
- om goda och dåliga rådgivare De
Page 185 and 186:
Slutord Författaren menar att man
Page 187 and 188:
Tabellförteckning 42 Fråga: Anlit
Page 189 and 190:
Litteratur Najib A. B. (1999) Myten
show all

SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?