SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

Skatter och skatteredovisning
Språkproblemet är det största och tyngsta. Vid utbildning och information går
informationen inte fram. Och sedan kan man tycka – öppna ett minilivs eller en
pizzeria – varför ska man då behöva kunna svenska? – Men när man inte förstår
skrivelser man får, när man inte kan fylla i blanketter då blir det problem. De
flesta problem har som sagt sin grund i språket. Sen handlar det inte bara om att
kunna uttrycka sig själv utan också om det byråkratiska språket som används av
myndigheterna i kontakterna med medborgarna. Det är en sak att du går och lär
dig svenska och går på SFI men hur många av dessa uttryck som finns i
myndigheternas foldrar och broschyrer lär du dig på SFI?. Men det är lika svårt
för många som har svenska som modersmål. Ett annat problem är djungeln av
alla dessa regler – men det är inte specifikt för alla invandrare. /Rådgivare
Det finns uppfattningen att det jag själv tjänar är mina pengar men jag tror inte
det har att göra med någon speciell mentalitet. Det är vi själva som har brustit i
vår information om hur det svenska samhället fungerar. --- Men när det gäller
skyldigheterna fanns det aldrig något om bakgrunden en förklaring till VARFÖR
– utan bara så här är det, så här är det. Man måste förankra reglerna och
synsättet. – Vad går min skatt till? Informationen till nyföretagare som lämnas av
AMS är bara att ”så här är reglerna” – aldrig något om helheten i det svenska
skattesystemet och vart skatterna går. /Rådgivare
Man tvingas lära sig landets språk – inte för att försörja sig – utan för att
regelverket i ett land ser ut som det gör. Det hjälper inte att du får informationen
på ditt eget språk. Men du hamnar ändå i att fylla i en blankett eller svara på
frågor och då måste du kunna svenska. /Rådgivare
De intervjuade uppger att det är svårare för en invandrare än en infödd svensk att förstå det juridiska
och byråkratiska språket i Skatteverkets broschyrer och blanketter. Information om vart
skatterna går och förklaringar av regelverket menar man är viktig för ökad acceptans av vårt
skattesystem.
Flera utländska studier har funnit att hög språklig förmåga (läsförståelse) ökar sannolikheten
för sysselsättning på arbetsmarknaden. En svensk studie 21 av Rooth bekräftar att detta även
gäller i Sverige. Denna iakttagelse är naturligtvis av stort intresse från policysynpunkt – om
nämligen effekten är stor bör språkträning vara ett viktigt element i integrationspolitiken. Den
lägre sysselsättningen på arbetsmarknaden för personer från icke-europeiska länder jämfört
med den hos personer från Väst-Europa brukar ibland förklaras med det geografiska ursprunget
– kulturskillnader. Rooths studie ger inte stöd för detta antagande. De skillnader i sysselsättning,
som finns när man indelar invandrarna efter ursprungsland, kan förklaras med skillnader i
språklig förmåga.
21 Rooth D-O (2001) The Effect of Language Proficiency on Employment for Immigrants – the Case of Sweden.
Department of Economics Kalmar University College.
92