SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

Utländska enmansföretagare
Personer som sökt asyl i Sverige har i allmänhet rätt att arbeta under asyltiden – som anställda 46
eller företagare. Migrationsverket utfärdar s.k. LMA-kort 47 för alla som sökt asyl och uppgifterna
i LMA-kortet bygger på uppgifter som den asylsökande själv lämnat. Det är inte någon
identitetshandling och vid utfärdandet görs ingen särskild identitetskontroll. För skatteändamål
får s.k. samordningsnummer tilldelas utan fullständig identitetskontroll och Skatteverket kan
aldrig säkerställa identiteten mer än vad LMA-kortet säger. Men tillämpningen är inte enhetlig
inom Skatteverket. Det finns på sina håll inom Skatteverket ett motstånd att utfärda samordningsnummer
i angivna fall.
För att få F-skattsedel får man inte ha skatteskulder. Det gäller även utländska företagare. De
ska på begäran kunna styrka att de inte har skatteskulder i sitt hemland. Här uppkommer ibland
det omvända problemet – Skatteverket kan på en asylsökande företagare ställa krav som denne
inte kan uppfylla. Det kan t.ex. för en asylsökande från Irak vara svårt att få ett skuldfrihetsintyg
från t.ex. Irak eller annat land som man flytt ifrån – det finns särskilda skäl att inte ställa
kravet. Vidare bör man bara begära skuldfrihetsintyg av dem som kommit hit det senaste året.
På en svensk som söker F-skatt ställs kravet att de företag han är delägare i inte har skatteskulder.
Det är svårt att utreda i vad mån en utlänning, som ansöker om F-skatt i Sverige, har bestämmande
inflytande i företag utomlands som har skatteskulder. Därför ställs ofta inte det
kravet.
Vid prövningen av om en person ska få en svensk skattsedel (A, FA eller F) anses att prövningen
inte kan villkoras med att personen måste ha arbets- eller uppehållstillstånd, något som i
en del fall ska sökas från hemlandet. Vid prövningen beaktas endast kraven i skattelagstiftningen.
Enligt 6 kap 1-2 §§ utlänningsförordningen (1989:547) är emellertid skattemyndigheten
i stället skyldigt att lämna underrättelse till polisen när en utlänning första gången ansöker
om att få en skattsedel och inte kan visa att han har arbetstillstånd eller permanent uppehållstillstånd.
Bestämmelsen gäller inte medborgare i Norden eller EU men inte heller om utlänningen
innehar uppehållsstillstånd, har ansökt om uppehållstillstånd, eller är undantagen från
skyldigheten att ansöka om uppehållstillstånd.
Frågan är svår att hantera vid Skatteverket av flera skäl, men kanske främst den att personalen
inte är specialutbildad i utlänningslagstiftningen. Det råder också oklarhet om ansvaret för frågan
ligger hos dem som arbetar med folkbokföringen eller med skattefrågor med påföljd att
frågan s.a.s. hamnar mellan stolarna.
Rikspolisstyrelsen har genom förfrågan till landets 21 polismyndigheter (län) undersökt i vilken
utsträckning de fått underrättelse enligt 6 kap. 2 § utlänningsförordningen från skattemyndigheterna
under åren 2002 och 2003. Svar har inkommit utom från tre polismyndigheter. Av
de resterande 18 uppger sju polisdistrikt att underrättelser mottas. För bägge åren sammantaget
(Västra Götaland inte inräknat) uppskattas antalet underrättelser till 110 fördelade på Stockholm
82 48 , Södermanland 3, Östergötland 5, Jönköping 1, Blekinge 1, Skåne 9, Örebro 8 och
noll underrättelser i övriga polisdistrikt.
46 Om ansökningstiden beräknas överstiga 4 månader eller mer
47 Enligt Lagen om Mottagande av Asylsökande utfärdas ett kort som ska ses som ett bevis på att man är
asylsökande och på den grunden har rätt att vistas i landet. Det är ingen identitetshandling.
48 Genom utdrag ur diariet
175