SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket

Invandringen och befolkningens sammansättning
Vi föds till tre primära identiteter: kön, familj/klan och etnisk grupp. Senare i livet förvärvas
andra identiteter: mamma, präst, fotbollspelare etc. De primära behöver inte vara viktigare –
lagtillhörigheten för en fotbollsspelare kan vara viktigare än släkttillhörigheten.
Att helt byta identitet t.ex. från invandrad kurd till assimilerad svensk kräver en hel del arbete
och det är inte säkert att det går att göra ett sådant byte även om personen vill. Etnologer brukar
säga att en sådan process löper över tre generationer. Förr uppfattades assimilationsprocessen
som obönhörlig – det är i stort sett bara romer och judar som över flera generationer lyckats
bevara sin särart inom en annan etnisk grupps domäner. Resonemanget bygger på att platsen
där folk bor har avgörande betydelse. En nation är en plats där den ena eller andra etniska
gruppen dominerar; Sverige är en plats som domineras av etniska svenskar. ”Det svenska” är
den självklara normen. Den är svår att utskilja för svenskar men mycket märkbar och mer eller
mindre uthärdlig för andra grupperingar t.ex. svenskarnas saklighet, konfliktundvikande och
duktighetssträvande.
En av de stora samhällsvetenskapliga diskussionerna under 1990-talet handlade om platsens
avklingande betydelse för identitetsbyggandet. 11 Fram växte begrepp som nätverkssamhälle,
platslöshet, transnationalism och globalisering. Allt fler grupper, såväl etniska som religiösa –
oftast både och – klarar att framgångsrikt bevara och förnya sig själva, att inte assimileras.
Detta möjliggörs i hög grad av modern teknik. Med hjälp av parabolantenner, mobiltelefoner,
Internet och lågprisflyg är det möjligt för minoriteter att bygga upp nätverk med tillgång till
ständigt aktuell information om händelser och personer inom den egna gemenskapen, oavsett
om dessa bor kvar ”hemma” eller befinner sig i en helt annan del av världen. Detta väcker frågor
om hur tekniken påverkar integrations- eller assimilationsprocesserna när det gäller arbetskraftsinvandrare,
flyktingar och turister i det sociala landskapet.
Och vad betyder det för dem som bor i de invandrartäta stadsdelarna Rinkeby, Bergsjön eller
Rosengård, att mångkulturella världar formas på platser, som i går dominerades av en enda etnisk
grupp.
12
Ingen här på Rosengård prenumererar på Sydsvenskan.
Ingen ser på svensk TV. Du har väl sett parabolerna?
11
Braziel J. E. och Mannur A. (2003) Theorizing diaspora, Blackwell. Farväl till platsen, Axess recension, dec.
2003, s.41
12
Lifvendahl T. (2003)
44