SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket
SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket
SKV Rapport 2004:3,Insikt! – Om ... - Skatteverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sammanfattning<br />
När det gäller fusk och bidrag och oavsett om det är fråga om svenskfödda eller invandrare<br />
uppger personalen vid intervjuer att man upplever regelverket i sekretesslagen som oklar, vilket<br />
i sin tur orsakar osäkerhet i tillämpningen, eftersom personalen inte vill göra något övertramp.<br />
Skattetjänstemän ska inte utreda bidragsfusk och andra myndigheter än <strong>Skatteverket</strong> ska inte<br />
utreda skattefusk. Men när misstanke om fusk i det ena eller andra avseendet uppkommer bör<br />
en myndighet, med uttryckligt stöd i sekretesslagen, ha möjlighet att lämna över ärendet till den<br />
andra myndigheten tillsammans med relevanta upplysningar. Detta bör gälla även om personen<br />
driver verksamheten personligen eller i bolagsform.<br />
• om att starta eget företag<br />
Många invandrare startar sitt företag och får genom arbetsförmedlingens försorg s.k. starta eget<br />
bidrag. <strong>Om</strong> samhället, efter företagsekonomisk prövning av affärsidén, preliminärt godkänt att<br />
ge stöd till nya företag vore det bra om <strong>Skatteverket</strong> hade kännedom om dessa ärenden för att<br />
snabbt kunna klara av helt okomplicerade skatte- och avgiftsanmälningar.<br />
Service, information och kontroll hänger ihop. Finns ett kulturellt mönster att hantera lån och<br />
pengar på ett visst sätt måste <strong>Skatteverket</strong> vara tydlig med de krav <strong>Skatteverket</strong> ställer. Man<br />
måste exempelvis vara tydliga med att man i bokföringen måste ha ett kassakonto, att egna uttag/insättningar<br />
ska bokföras, att överföringar av medel till och från utlandet bör dokumenteras<br />
genom banktransaktion eller växlingskvitto samt att verifikationer och annat underlag ska sparas/arkiveras.<br />
<strong>Om</strong> <strong>Skatteverket</strong> gör det kan man få större förtroende för både <strong>Skatteverket</strong> och<br />
skattekontrollen.<br />
Det finns personer, ”rådgivare”, som mot betalning hjälper andra att upprätta ansökan om starta<br />
eget bidrag utan att egentligen bry sig om klienten. Det vore önskvärt om det av skatte- och avgiftsanmälan<br />
(SoA) framgår vem som är företagets ”revisor” eller hjälpt den sökande vid upprättandet<br />
av skatte- och avgiftsanmälan. Då skulle man kunna ringa in oseriösa rådgivare.<br />
För tillväxt krävs ofta investeringar som finansieras med externt kapital. Sådant kapital kan inte<br />
lånas ut från banksystemet om överlåtelsesummorna till följd av informell ekonomi är orealistiskt<br />
höga. Skattekontroll kan gå hand i hand med tillväxt. Det är inte ovanligt att invandrare<br />
luras i samband med företagsförvärv. <strong>Om</strong> det framgick av SoA:n vem som var säljare av<br />
övertagen verksamhet och köpeskillingen för förvärvet skulle värdefulla kontrollmöjligheter<br />
skapas för <strong>Skatteverket</strong>.<br />
• om likabehandling<br />
En fråga omöjlig att besvara är om <strong>Skatteverket</strong> diskriminerar invandrare eller invandrarföretagare.<br />
Invandrare hävdar nämligen ofta att de blir kontrollerade bara för att de är invandrare.<br />
<strong>Skatteverket</strong> har inte tillgång till uppgifter om olika personers ursprung. Kontrollen är till stora<br />
delar baserad på maskinella urval efter vissa kriterier eller slumpmässighet och i övrigt baserad<br />
på riskbedömningar. Vem som blir utsatt för kontroll är därför inte ett uttryck för främlingsfientlighet.<br />
Vid intervjuerna har inte gjorts gällande att <strong>Skatteverket</strong>s tjänstemän i andra sammanhang<br />
skulle behandla invandrarföretagare på ett annat sätt än svenska företagare.<br />
19