Det känns som jag försvinner in i böckerna” - BADA - Högskolan i ...

ohanterligt, det är svårt att få en överblick och samtidigt se alla viktiga detaljer (Trost
2005, s. 123). När antalet som ville bli intervjuade endast var sju stycken blev urvalet de
som ville. Jag bestämde mig för att använda en av flickorna för en provintervju, de
resterande tre flickorna samt de tre pojkarna ingår i studien 6 .
Enkätens svar användes också för att på ett tidigt stadium hinna leta upp informanternas
”bästa bok” och ”favoritbok”, vilka jag behövde läsa inför intervjuerna. Fortsättningsvis
har vi för enkelhetens skull och likt Wåhlin och Asplund Carlsson bestämt oss för att
kalla de böcker barnen valt att se som ”bästa bok” eller ”favoritbok just nu” för
favoritbok (1994, s. 65).
3.3 Samtalsmetod barnen
Nedan presenteras metoder eller tillvägagångssätt som jag använt eller inspirerats av.
De delar har plockats ut som jag tror kan passa mig, barnen och studien bäst. Vilket
innebär att jag har försökt genomföra intervjuerna som strukturerade samtal, enligt
Ingrid Pramlings och Elisabet Doverborgs metod beskriven i boken Att förstå barns
tankar - Metodik för barnintervjuer, såtillvida att jag vet inom vilka ramar samtalen ska
hållas och vad jag har för mål med dem. Jag också använt mig av Aidan Chambers
tillvägagångssätt, ”jag undrar” – samtalet, beskrivet i Böcker inom oss – om boksamtal
vilket innebär att det är barnets tankar och åsikter som får styra samtalet. Även Donald
Frys bok Children talk about books: seeing themselves as readers har varit en förebild
för genomförandet av samtalen.
Pramling och Doverborg förklarar det strukturerade samtalet som en metod för att få
barn att berätta hur de tänker, genom att intervjua dem i samtalsform (2000, s. 8f).
Samtalen bygger på att varje barn behandlas som en unik individ, vilket innebär att en
fråga kan ställas på olika sätt, men framför allt att svaren följs upp på varierande sätt
beroende på hur barnet hanterar frågan. Följden blir att det i förväg inte går att
detaljplanera några frågor. Därför är det viktigt att intervjuaren är helt klar över målet
med intervjun och utifrån detta formulera frågor som täcker in de områden som är
aktuella (ibid., s. 38-44).
Om man vill ta reda på vad och hur barn tänker, måste man ställa dem inför
situationer där de behöver tänka. Såväl barn som vuxna tar, som vi tidigare
påpekat, mycket i vardagen för givet och självklart. […] För att en kommunikation
mellan två parter ska fungera, måste de ta samma saker för givna eller komma
underfund med varandras perspektiv. (Pramling & Doverborg 2000, s. 17)
Det som enligt Pramling och Doverborg mest skiljer barnintervjuer från vuxenintervjuer
är att barn är mer påverkbara än vuxna. Barn anstränger sig ofta för att lista ut vad det är
den vuxne vill ha reda på, vilket gör att det krävs en större lyhördhet vid intervjuande av
barn (Pramling & Doverborg 2000, s. 44f). Betydelsefull är också den kontakt
intervjuaren kan skapa med barnet, för utan barnets vilja att samarbeta är det svårt att få
veta något. En lugn plats och rätt tidpunkt är också betydelsefulla förutsättningar för att
barnet ska kunna koncentrera sig och inte tappa intresset. Ska samtalet handla om
innehållet i en bok, blir det lättare för barnet att komma ihåg boken om den finns med
under intervjun. Intervjuaren måste även respektera om barnet inte vill svara på en viss
6 Tillstånd för intervjuerna har givits av föräldrar och lärare (se bilaga 4).
35