Det känns som jag försvinner in i böckerna” - BADA - Högskolan i ...

Beträffande barnbibliotekarierna trodde Barbro angående Snowboard, att barnet ifråga
egentligen inte hade läst boken utan mest tittat på de häftiga bilderna. Vi som tagit del
av samtalet med Lars vet att han har ”läst” boken. När det gäller fackböcker överlag
menade Berit att de mest populära handlar om valar, hajar, dinosaurier och riddare.
Böcker om cowboys och indianer som var inne när hon själv växte upp har ersatts av
böcker om riddare. Överhuvudtaget är litteratur om medeltiden, kanske beroende på
kopplingen till fantasy, enligt henne, idag mycket efterfrågad. Striden i palatset
beskriver Barbro som så ”torftig” att hon har svårt att prata om den när hon boktipsar
och menar att det i denna genre inte finns något större utbud att erbjuda för denna
åldersgrupp. Lars däremot, som valde Striden i palatset som sin favoritbok verkade inte
alls dela den uppfattningen, han fick en så positiv läsupplevelse av den att han har läst
alla böckerna i serien. Visserligen säger han att det är bättre att läsa fantasy-böcker på
engelska, eftersom det ofta är deras originalspråk. Böckerna om Harry Potter har han
däremot inte läst, dessa ska ses på film enligt honom.
Enligt Berit vill barn kunna identifiera sig och känna igen sig. Hon säger att även om
dessa barn tittar mycket på amerikanska serier så är det ändå det realistiska och den
egna skolmiljön som går före när det gäller deras val av favoritlitteratur. Att Pappa
polis av Laura Trenter blivit så populär tror Berit och Barbro beror på att det just är en
typisk nutidsskildring med våld som barnen faktiskt kan råka ut för. Samtliga
barnbibliotekarier anser att Trenters böcker är spännande samtidigt som de även tar upp
vardagsbekymmer på ett realistiskt sätt. Böckerna utspelar sig inte i en låtsasvärld. Vid
samtalet med Lena, som hade valt boken, kom vi också automatiskt in på området
mopeder, vilket ligger ganska nära bokens handling.
Resonemanget ovan överensstämmer med vad Appleyard menar tilltalar barn i denna
ålder vilket i korthet innebär att barnen för det mesta föredrar att läsa äventyrsböcker,
som mycket väl kan handla om vardagliga och realistiska situationer men det finns alltid
en hjälte eller hjältinna att identifiera sig med. Precis som Appleyard säger ligger
problemet i att definiera vad äventyr är. Han menar att det är det gemensamma som
format, handlingens uppbyggnad, karaktärsuppfattningar och miljö etcetera som är
bestämmande för äventyrsgenren (Appleyard 1991, s. 60f). Även Furhammar menar att
de böcker barnen i hans studie föredrog tillhörde genren äventyr och mysterier (1997, s.
372f). Vad mysterier är kan liksom äventyr vara svårt att definiera. Främst tänker vi på
en bok med en titel som innehåller ordet ”mysterier”, men det kan ju också vara en bok
med ett ”mystiskt” innehåll. Saras val av Mirandaböckerna som favoritbok stämmer
också in på det Furhammar pekar på, att en del barn vill ha böcker som är lite
gammaldags (1997, s. 372f). Av barnbibliotekarierna kallar Barbro Mirandaböckerna
”historiska böcker som inte är helt nya”. Hon tror att det är en lärare, en mamma eller i
alla fall en vuxen som har rekommenderat dem. Vi vet att boken föreslogs av en
mamma.
Det vi saknar hos Appleyard är att han inte nämner att en bok ska vara ”rolig”. De flesta
av barnen i denna studie anser att det är en viktig ingrediens för en bra bok. Furhammar
tar upp det som en viktig faktor (1997, s. 372f), men i Steffensen och Weinreichs studie
verkar roliga böcker vara något som endast pojkar föredrar (2000, s. 45). Steffensen och
Weinreich studie uppvisar skillnader mellan pojkar och flickors läspreferenser vilket vi
inte har kunnat utläsa av vår studie (2000, s. 45, 52ff, 60). Bland annat intresset för
hästböcker som Steffensen och Weinreich funnit hos flickor stämmer inte in på vår
studie, inte någon av barnen var intresserade av hästböcker (2000, s. 45).
59