Det känns som jag försvinner in i böckerna” - BADA - Högskolan i ...

More documents

Recommendations

Info

även om de inte är bra och Sara säger att en bra bok ska var ”lite tråkig och sedan jättekul ”. Klingberg menar även att författaren bör ta hänsyn till läsarens läsförmåga och skriva så att det skapas rörelse och handling i boken (1972, s. 97ff). Två av barnen, Malin och Anton, beskriver också att de tycker om när det är ”blandat i böckerna”, det ska inte bara handla om en sak och boken ska vara skriven så att de blir nyfikna på fortsättningen. Ovanstående resonemang, med utgångspunkt i Klingbergs schema, anser vi passar in på det hänsynstagande till barns fattningsförmåga, kunskaper och erfarenheter Edström menar författare till barnböcker bör tänka på (1986, s. 351). Schiødts två begrepp, variation och orientering, vilka i korthet innebär att bokens handling bör vara livlig och omväxlande samt att framställningen ska vara konkret och lättillgänglig, stämmer även det in på det som framkommit av empirin (1969, s. 36-39). Furhammar nämner i sin studie att det gemensamma kravet från barnen är att det ska hända saker i böckerna (1997, s. 372f). 5.1.2 Barnens val av favoritböcker Det är huvudsakligen kvinnliga författare som har tilltalat barnen. Vi kan inte se någon märkbar skillnad mellan pojkarnas respektive flickornas val av favoritböcker och inte heller att barnens kön har speglat deras val av författare. Wåhlin och Asplund Carlsson fann i sin studie en stor skillnad mellan pojkars och flickors val av favoritböcker vilket innebar att flickorna helst valde kvinnliga författare och pojkarna manliga men att skillnaden inte var så stor när barnen även angav andra böcker de läst (1994, s. 64,72,76). Wåhlin och Asplund Carlsson sa sig också vara överraskade av bredden på uppgivna titlar (1994, s. 66). Även i vår studie är det en stor bredd när det gäller valet av favoritböcker såtillvida att alla barnen har valt olika böcker. De flesta av barnens favoritböcker har svenska författare med undantag av Striden i palatset och Snowboard. Samtliga intervjuade barnbibliotekarier kände till de av barnen valda böckerna och tyckte inte att listan innehöll några direkta överraskningar eller någon bok som de blev speciellt förvånade över. Berit kallade dem ”böcker som går av sig själv” det vill säga barnen hittar till dem själva och behöver inte fråga efter var de finns. Berit menar att det finns ”hemskt många” bra svenska bilderboks- och barnboksförfattare samt illustratörer och att favoriterna för denna åldersgrupp, enligt hennes erfarenhet, är svenska. 5.1.3 Beskrivningar av barnens läspreferenser Alla favoritböckerna är med ett undantag, Snowboard, fiktionsböcker och kan räknas till genren äventyr. Striden i palatset tillhör visserligen genren fantasy, men kan enligt Appleyards beskrivning räknas till genren äventyr (1991, s. 60f). Barnens favoritböcker handlar till största delen om vardagliga händelser, om vanliga flickor eller pojkar och flertalet av dem utspelar sig i skolmiljö. Undantagen är de tidigare nämnda Striden i palatset som utspelar sig i en fiktiv riddartid och Snowboard som utspelar sig i ”snowboardsbacken”. 58
Beträffande barnbibliotekarierna trodde Barbro angående Snowboard, att barnet ifråga egentligen inte hade läst boken utan mest tittat på de häftiga bilderna. Vi som tagit del av samtalet med Lars vet att han har ”läst” boken. När det gäller fackböcker överlag menade Berit att de mest populära handlar om valar, hajar, dinosaurier och riddare. Böcker om cowboys och indianer som var inne när hon själv växte upp har ersatts av böcker om riddare. Överhuvudtaget är litteratur om medeltiden, kanske beroende på kopplingen till fantasy, enligt henne, idag mycket efterfrågad. Striden i palatset beskriver Barbro som så ”torftig” att hon har svårt att prata om den när hon boktipsar och menar att det i denna genre inte finns något större utbud att erbjuda för denna åldersgrupp. Lars däremot, som valde Striden i palatset som sin favoritbok verkade inte alls dela den uppfattningen, han fick en så positiv läsupplevelse av den att han har läst alla böckerna i serien. Visserligen säger han att det är bättre att läsa fantasy-böcker på engelska, eftersom det ofta är deras originalspråk. Böckerna om Harry Potter har han däremot inte läst, dessa ska ses på film enligt honom. Enligt Berit vill barn kunna identifiera sig och känna igen sig. Hon säger att även om dessa barn tittar mycket på amerikanska serier så är det ändå det realistiska och den egna skolmiljön som går före när det gäller deras val av favoritlitteratur. Att Pappa polis av Laura Trenter blivit så populär tror Berit och Barbro beror på att det just är en typisk nutidsskildring med våld som barnen faktiskt kan råka ut för. Samtliga barnbibliotekarier anser att Trenters böcker är spännande samtidigt som de även tar upp vardagsbekymmer på ett realistiskt sätt. Böckerna utspelar sig inte i en låtsasvärld. Vid samtalet med Lena, som hade valt boken, kom vi också automatiskt in på området mopeder, vilket ligger ganska nära bokens handling. Resonemanget ovan överensstämmer med vad Appleyard menar tilltalar barn i denna ålder vilket i korthet innebär att barnen för det mesta föredrar att läsa äventyrsböcker, som mycket väl kan handla om vardagliga och realistiska situationer men det finns alltid en hjälte eller hjältinna att identifiera sig med. Precis som Appleyard säger ligger problemet i att definiera vad äventyr är. Han menar att det är det gemensamma som format, handlingens uppbyggnad, karaktärsuppfattningar och miljö etcetera som är bestämmande för äventyrsgenren (Appleyard 1991, s. 60f). Även Furhammar menar att de böcker barnen i hans studie föredrog tillhörde genren äventyr och mysterier (1997, s. 372f). Vad mysterier är kan liksom äventyr vara svårt att definiera. Främst tänker vi på en bok med en titel som innehåller ordet ”mysterier”, men det kan ju också vara en bok med ett ”mystiskt” innehåll. Saras val av Mirandaböckerna som favoritbok stämmer också in på det Furhammar pekar på, att en del barn vill ha böcker som är lite gammaldags (1997, s. 372f). Av barnbibliotekarierna kallar Barbro Mirandaböckerna ”historiska böcker som inte är helt nya”. Hon tror att det är en lärare, en mamma eller i alla fall en vuxen som har rekommenderat dem. Vi vet att boken föreslogs av en mamma. Det vi saknar hos Appleyard är att han inte nämner att en bok ska vara ”rolig”. De flesta av barnen i denna studie anser att det är en viktig ingrediens för en bra bok. Furhammar tar upp det som en viktig faktor (1997, s. 372f), men i Steffensen och Weinreichs studie verkar roliga böcker vara något som endast pojkar föredrar (2000, s. 45). Steffensen och Weinreich studie uppvisar skillnader mellan pojkar och flickors läspreferenser vilket vi inte har kunnat utläsa av vår studie (2000, s. 45, 52ff, 60). Bland annat intresset för hästböcker som Steffensen och Weinreich funnit hos flickor stämmer inte in på vår studie, inte någon av barnen var intresserade av hästböcker (2000, s. 45). 59
Page 1 and 2:
MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH I
Page 3 and 4:
Innehållsförteckning 1. Inledning
Page 5 and 6:
1. Inledning Skönlitteratur utveck
Page 7 and 8:
De frågor vi utifrån denna begrä
Page 9 and 10: 2. Teori och tidigare forskning Kap
Page 11 and 12: 2.2.1 Adaptation Enligt Kari Skjøn
Page 13 and 14: forskare utvecklar egna kategorier,
Page 15 and 16: ut massmarknadsprodukter. När det
Page 17 and 18: där läsaren intar olika roller, v
Page 19 and 20: stimulerar övergången. Enligt App
Page 21 and 22: och Schack misstänker att det i de
Page 23 and 24: avseende på läsutbytet, troligtvi
Page 25 and 26: I sin studie Barnens tre bibliotek
Page 27 and 28: markeras värdet av läsning, att l
Page 29 and 30: Fry framför liknande åsikter och
Page 31 and 32: och lärare som målgrupper för in
Page 33 and 34: denna typ av litteratur när de vä
Page 35 and 36: det lässtimulerande arbetet efters
Page 37 and 38: ohanterligt, det är svårt att få
Page 39 and 40: att anpassa samtalsguiden till vår
Page 41 and 42: arnbibliotekariernas egna läsupple
Page 43 and 44: 4. Samtalen med barnen De sex barne
Page 45 and 46: Malin tror att hon skulle vilja se
Page 47 and 48: Samtalet Redan under den kort stund
Page 49 and 50: inte den falska som står på torg
Page 51 and 52: klasskillnader kommer naturligt fra
Page 53 and 54: Snowboard är fylld av praktiska ti
Page 55 and 56: Boken är lättläst bl.a. genom si
Page 57 and 58: gestaltar situationer i berättelse
Page 59: Bert och beundrarinnorna (pojke på
Page 63 and 64: den oerfarne läsaren gärna vill k
Page 65 and 66: Berit, Barbro och Bodil ser också
Page 67 and 68: av ”sommarboken” 7 . Barnen ska
Page 69 and 70: öckerna kan ha spelat ut sin roll.
Page 71 and 72: Barbro vill vara en entusiasmerande
Page 73 and 74: Under denna frågeställning kan vi
Page 75 and 76: lagom långa kapitel med avslutade
Page 77 and 78: Intervjuerna med barnbibliotekarier
Page 79 and 80: 8. Sammanfattning Studiens tillkoms
Page 81 and 82: Barnen tycker att det är viktigt a
Page 83 and 84: Edström, Vivi (1986). Adaptation s
Page 85 and 86: Rosenblatt, Louise M. (2002). Litte
Page 87 and 88: Bilagor Bilaga 1 Samtalsguide för
Page 89 and 90: • Jag undrar… Kunde du se berä
Page 91 and 92: Bilaga 2 Intervjuguide för barnbib
Page 93 and 94: Bilaga 3 Hej! Jag gör en undersök
show all

Det känns som jag försvinner in i böckerna” - BADA - Högskolan i ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?