Det känns som jag försvinner in i böckerna” - BADA - Högskolan i ...

att anpassa samtalsguiden till våra frågeställningar inleds den med några frågor som
ligger utanför själva upplevelsen av boken: när den är läst, vem som läst den, platsen för
läsandet etcetera. Eftersom Chambers grundstomme av frågor passar de flesta texter är
det först vid specialfrågorna jag väljer och anpassar det jag undrar över till respektive
barn och den bok eller böcker som har valts för att i möjligaste mån ge svar på denna
studies frågeställningar.
Den bok som inspirerat mig mest, även om den inte ger några direkta råd eller
anvisningar är Frys Children talk about books: seeing themselves as readers. I den
beskriver Fry samtal med sex unga läsare, 8-15 år. Det intressanta med dessa samtal är
att det just är samtal och inga intervjuer och att de frågor som ställdes under samtalen
ställdes för att gemensamt försöka komma underfund med vad som händer när vi läser.
Det fanns heller inga i förväg färdiga frågor som skulle ställas (Fry 1985, s. 1). Därför
har jag valt att i denna studie försöka genomföra intervjuerna med barnen som
jämställda samtal mellan två individer. Pramling och Doverborg samt Chambers talar
också om intervjuer med barn i form av samtal. Detta har varit bestämmande för att vi
fortsättningsvis talar om samtal beträffande intervjuerna med barnen. Genomförandet av
själva samtalen beskrivs under kapitel 4. Samtalen med barnen.
3.4 Kvalitativa intervjuer med barnbibliotekarierna
Den kvalitativa eller informella intervjun går enligt Trost ”bland annat ut på att förstå
hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter den har” och ”hur den
intervjuades föreställningsvärld ser ut” (Trost 2005, s. 23) vilket väl överensstämmer
med vårt syfte. Det vi vill är att genom dessa intervjuer få ytterligare perspektiv på en
del av den information som kommit fram vid samtalen med barnen men också få ett
empiriskt material som kan belysa ett antal olika aspekter av den teoretiska litteraturen.
Enligt Pål Repstad är det svårt att redan från början veta hur många intervjuer som bör
genomföras, men att det uppstår en mättnad när det inte längre kommer fram någon ny
information (1999, s. 70).
Inför genomförandet av intervjuerna läste jag bland annat Steinar Kvales bok Den
kvalitativa forskningsintervjun och tog därmed del av de tolv centrala aspekter som han
menar utgör den kvalitativa forskningsintervjuns huvudstruktur. Det första begreppet är
intervjupersonens livsvärld och hennes relation till den vilken är ämnet för den
kvalitativa forskningsintervjun. Andra begreppet handlar om mening där samtalet syftar
till att beskriva och förstå meningen hos centrala teman i respondentens livsvärld. Vi får
vidare inte glömma att det är kvalitativ kunskap, inte kvantitativ, som intervjun söker
nå. Intervjun ska också ge upphov till nyanserade beskrivningar av den kvalitativa
mångfalden samt leda till beskrivningar av specifika, inte allmänna situationer.
Fokuseringen ska ligga på specifika och bestämda teman, men det måste även finnas ett
”förutsättningsmedvetande”, vilket innebär att intervjuaren bör vara öppen för ny och
oväntad information istället för att genomföra intervjun utifrån färdiga kategorier och
tolkningsscheman. Ytterligare en aspekt är mångtydighet, att den intervjuades utsagor
kan spegla motsägelser i dennas livsvärld. Det är då viktigt att så exakt som möjligt
beskriva dessa motsägelsefulla uppfattningar som den intervjuade ger uttryck för.
Intervjun kan också leda till att intervjupersonen förändrar sin uppfattning vad gäller ett
visst ämne genom att hon upptäcker nya aspekter under samtalet. Det är dessutom av
stor betydelse att som intervjuare har känslighet för och kunskap om ämnet ifråga.
37