Det känns som jag försvinner in i böckerna” - BADA - Högskolan i ...

Snowboard är fylld av praktiska tips och rikt illustrerad med färgrika bilder, där
text och bild är placerad på samma sida. Språket är enkelt och anpassat till bokens
innehåll, med en del facktermer. Bokens fördelar är att den är lättläst, pedagogisk
och snabbläst. (Lektör Roger Örn)
Lektörsomdömen av Striden i palatset hämtade från Bibliotekstjänsts
sambindningslistor:
I denna röriga berättelse är det tänkt att det ska rymmas en lättläst fantasyhistoria,
vilket det dessvärre inte gör. Miljöerna är, liksom personteckningen, trista och
skissartade. Språk och översättning fungerar, men det hjälper inte mot en
ointressant och snårig intrig. (Lektör Nils Ahnland)
Berättandet flyter bra och språket är enkelt. Handlingen är trots det en aning svår
att följa eftersom den huvudsakliga magin i berättelsen låter människor byta
skepnad, vilket gör att handlingen ibland känns aningen förvirrad. (Lektör Eva
Pennegård)
4.5 Lena
Pappa polis, författad av Laura Trenter handlar om Julian, en pojke som Lena och jag
tror går i mellanstadiet. När Julians pappa, som är polis, en dag blir skjuten på en
närliggande motorcykelgård försöker Julian själv ta reda på vem den skyldige är. I
dramat som därefter utspelar sig har Julians syster Rebecka en betydande roll. Vi får
även möta resten av Julians familj och hans bästa kompis Michael. Men det centrala i
boken är Julians möte med Jim, en medlem i det beryktade motorcykelgänget Shithead.
Boken slutar med att Julians pappa överlever, Julian får en vän för livet i Jim som också
avslöjar vem som sköt Julians pappa. Julian blir både en och annan erfarenhet klokare
och förstår att livet kanske inte alltid blir som man tror.
Samtalet
Enligt svaren i enkäten läser Lena böcker ibland och tycker sådär om att läsa. När vi för
första gången träffas på tu man hand för att kolla att jag har hittat rätt bok att läsa inför
det kommande samtalet berättar hon att hon knappt börjat läsa i den. Jag får då en
känsla av att hon inte är speciellt intresserad av att läsa boken överhuvudtaget, men
låtsas som ingenting. När vi åter träffas för själva boksamtalet har hon läst ut boken och
det blir ett långt och givande samtal för oss båda, såsom jag uppfattar det.
Lena ger inte intryck av att på något sätt vara blyg men hon är lite på sin vakt i början.
När hon märker att det inte handlar om något förhör så dröjer det inte länge förrän
samtalet flyter lätt och ledigt mellan oss. Hon verkar äldre i sitt sätt att samtala, tuffare
och mer medveten om sig själv än de båda andra flickorna jag tidigare samtalat med.
Lena har i enkäten uppgivit Pappa polis både som ”bästa bok” och ”favoritbok just nu”,
men berättar under samtalet att hon egentligen inte har någon riktig favoritbok. Hon
läste färdigt Pappa polis för någon vecka sedan och tycker att ” … den var jättebra,
spännande”. När jag frågar om det var något speciellt bra med boken beskriver hon
ingående två specifika episoder i boken (vilka jag inte tänker återge här). Det hon inte
tyckte om med boken var, som hon beskriver det, att: ” … i början var den lite
långtråkig, så man fattar inte så mycket, i början så, men i mitten ungefär börjar den bli
51