Det känns som jag försvinner in i böckerna” - BADA - Högskolan i ...

arnbibliotekariernas egna läsupplevelser som barn, deras tankar om de böcker barnen i
vår studie valt som sina favoritböcker samt deras egen roll att som barnbibliotekarie
stimulera barn till läsning (se bilaga 2). Det hände vid något tillfälle att samtalet kom
lite vid sidan av det som skulle avhandlas med detta var snarast positivt då det gav nya
infallsvinklar.
3.6 Analysmetod
Inför analysen av det inspelade materialet har vi bland annat tagit del av Karin
Widerbergs bok Kvalitativ forskning i praktiken i vilken hon beskriver för- och
nackdelar med att göra ett sammandrag och/eller en utskrift av intervjuerna.
Sammandraget kan menar hon ge en helhetsbild som kanske inte blir så tydlig i en
intervjuutskrift. Den ordagranna intervjuutskriften däremot ger en möjlighet att tolka
språk och uttryck på ett helt annat sätt än sammandraget (Widerberg 2002, s. 114ff). I
Kvalitativa intervjuer skriver Trost att: ”Utskriften behöver dock inte nödvändigtvis
göras helt fullständig.” (Trost 2005, s. 55)
Utifrån ovanstående har vi valt att presentera det empiriska material, som består av
samtal med de sex barnen, barn för barn, under kapitel 4. Samtalen med barnen. För att
göra dem överskådliga och lättlästa har vi gjort sammandrag men behållit vissa citat
samt försökt återge dem på ett likartat sätt. Även intervjuerna med barnbibliotekarierna
har vi valt att sammanfatta med undantag av enstaka citat som vi menar är intressanta
att återge i sin helhet. Detta material redovisas inte separat i resultatdelen. Vi har istället
valt att föra in dessa intervjuer direkt under kapitel 5. Analys och diskussion då syftet
med dem främst är att tillsammans med teori och tidigare forskning belysa olika
aspekter som framkommit vid samtalen med barnen.
Enligt Widerberg finns det tre olika sätt att gå tillväga vid val av analystema: att utgå
från empirin, teorin eller framställningsformen men även om tonvikten läggs på ett av
förhållningssätten görs ofta lite av varje. Det empirinära förhållningssättet är att föredra
vid de flesta kvalitativa undersökningar menar Widerberg, men med teorin i bakhuvudet
filtrera det från intervjuerna erhållna materialet. Då kan vi även få syn på vad
Widerberg kallar ”tystnaden”, alltså det som inte sägs i materialet. Något som hon
menar ibland kan vara viktigare att analysera än det som faktiskt sägs. Det teorinära
förhållningssättet å sin sida innebär att utifrån teorin ställa upp de teman som ska
belysas. Enligt Widerberg är båda dessa förhållningssätt fruktbara och bör användas,
gärna i kombination. Hon framhåller att det är bra att vara öppen för andra tolkningar än
”från i förväg fastställda teoretiska begrepp och förståelser”, detta för att kunna utmana
teorin och göra det möjligt att se något nytt. Det tredje förhållningssättet
framställningsformen innebär att det finns en vision, en bild av den helhet som önskas
förmedlas (Widerberg 2000, s. 144f).
När vi valde teman till analysen för denna studie utgick vi främst från empirin, samtalen
med barnen och barnbibliotekarierna, men även från Chambers modell Läsandets cirkel
och från teori och tidigare forskning. Utifrån detta kunde vi resonera oss fram till fyra
olika analysteman som vi menar belyser och knyter tillbaka till var och en av de fyra
frågeställningarna.
39