Det känns som jag försvinner in i böckerna” - BADA - Högskolan i ...

2. Teori och tidigare forskning
Kapitlet inleds med ett avsnitt om litteraturreception representerad av en av
receptionsforskningens förgrundsgestalter Louise M. Rosenblatt. Det är detta synsätt,
hur mening skapas från text/litteratur, uppsatsen i grunden vilar på. Den teori och
tidigare forskning som vi anser vara relevant för denna studie har vi valt att strukturera
under följande fyra rubriker: Texten/Boken, Läsaren/Barnet, Läsmiljön samt
Barnbibliotekarien. Dessa följer våra frågeställningar och ska ses som olika aspekter
förknippade med barnet som läsare. Först ett avsnitt om böcker barn i användargruppens
ålder föredrar att läsa, sedan belyser vi det läsande barnet, den användargrupp studien är
inriktad på, från olika perspektiv. Därefter ett avsnitt om läsmiljön vilken har betydelse
för barns läsning och slutligen behandlas barnbibliotekariernas roll samt deras arbete för
att stimulera barns läsning. Vissa teoriavsnitt har därmed blivit svårplacerade, beroende
på innehållet och/eller för att vi för förstålighetens skull inte har velat dela dem. Vi
anser det är viktigt med en helhetssyn, men genom att presentera delarna kan det
tydligare visa på deras inbördes förhållande och samband.
2.1 Litteraturreception
Många hävdar att litteraturen finns mellan pärmarna – att det bara är att slå upp
boken och läsa rätt innantill, så finns litteraturen där på boksid orna. Detta är helt
enkelt inte sant, och man skall inte tro dem som säger så. Om man ser sig omkring,
finner man i stället lätt att litteraturen skapas av människor för andra människor,
och att den skapas på nytt av dessa andra människor som läser den, som förstår den
på sitt sätt och som tolkar och värderar den på sitt sätt. Det är inom och mellan
dessa människor som vi finner litteraturen – mellan pärmarna finns bara bokstäver,
krumelurer på papper. Det krävs människor för att det skall bli någonting av dessa
krumelurer. (Hansson 1985, s. 1f)
Litteraturvetenskapen har genom tiderna använt olika metoder för att analysera,
klassificera, tolka och värdera litterära texter. På 1970-talet fick läsarorienterade
riktningar, som ville lyfta fram läsarens roll, sitt stora genombrott. Dessa brukar med ett
gemensamt namn benämnas receptionsanalys eller läsar-responsmetoden, readerresponse
criticism. Enligt Lars Wolf är alla receptionsforskare och teoretiker ense om
”att en texts mening inte är bunden till författaravsikten, utan att den alltid påverkas av
vem som läser texten och i vilka sammanhang läsningen äger rum” (Wolf 2002, s. 13ff).
Fokus inom forskningen ligger därmed på läsaren vilken skapar mening i olika litterära
texter.
2.1.1 Louise M. Rosenblatt
Louise M. Rosenblatts bok Literature as Exploration, som gavs ut första gången 1938,
har inspirerat litteraturforskare och lärare i över sextio år. Trots att hon utgår från äldre
läsare än de i vår användargrupp, barn i år tre, och främst vänder sig till yrkeskategorin
lärare, anser vi att hon är relevant för vår studie.
7