Det känns som jag försvinner in i böckerna” - BADA - Högskolan i ...

När Fry menar att vuxna måste ha tålamod med barns omläsningar anser vi att det kan
tolkas på två sätt (1985, s. 102). Det ena är att barn läser om samma bok, det andra att
de läser samma sorts böcker, typ långserierböcker. Omläsning kan även kopplas till
”slukarålderns” läsning, att vissa forskare menar att barn är smala i sitt val av böcker. Vi
har tidigare nämnt att Appleyard säger att barn i denna ålder föredrar serieböcker (1991,
s. 83). Barnen i denna studie skiljer sig åt beträffande omläsning av samma bok, några
läser aldrig om och några gör det. Anledningen till att Sara läste om var enligt henne att
hon då förstod de svåra partierna bättre. Malin som aldrig läser om en bok menar att det
är en anledning till att hon lånar böcker. Överlag väljer barnen att läsa böcker i samma
fortsättningsserie. Böcker där de till stor del är bekanta med
huvudrollskaraktären/karaktärerna.
Unga läsare uppehåller sig gärna enligt Fry till vissa delar av en berättelse, men
glömmer mycket av det andra och att det ger läsaren tillfredsställelse att komma ihåg
hela berättelsen (1985, s. 105f). Vi har märkt att flera av våra barn gärna vill ha böcker
med kapitel som innehåller en avslutad berättelse och att några av våra barn har berättat
om specifika delar av sina favoritböcker. I detta sammanhang kan vi även gå tillbaka till
vad Schiødts menar verkar vara kriterier på en bra barnbok; att den kan läsas i olika
uppmärksamhetsnivåer och att läsaren kan lägga den ifrån sig ett tag utan att tappa
tråden (1969, s. 38).
5.3 Läsmiljö
Begreppet läsmiljö kan ha olika innebörd för olika personer men vi följer även
fortsättningsvis i stort Chambers definition (1995, s. 9). Under detta tema kommer vi att
analysera resultatet utifrån den teori som återfinns under 2.4 Läsmiljön.
5.3.1 Att välja
När det gäller barns läsning och speciellt vid valet av böcker anger samtliga intervjuade
barnbibliotekarier barnens kompisar som en mycket viktig faktor. De menar att barn
gärna vill läsa samma bok som kompisen och enligt Barbro är det oftast tjejer som vill
ha samma bok som kompisarna. Chambers anser även han att kamratpåverkan är den
viktigaste faktorn när barn ska välja böcker att läsa (1995, s. 93). Detta stämmer också
väl överens med Wåhlin och Asplund Carlssons studie som visade att det oftast var
kompisarna som tipsade om bra böcker att läsa (1994, s. 122f). När det gäller barnen i
vår studie stämmer det däremot dåligt. I inget fall är det kompisar som tipsat om eller
lånat ut någons favoritbok men det framgår att både Malin och Sara brukar tipsa och
prata med kompisar om böcker som de läst. Av samtalen med barnen kan vi utläsa att
två böcker är rekommenderade av mamma, två böcker är funna på bokbussen och fyra
böcker är hittade i skolans bokhyllor. Klassrumsbiblioteket och bokbussen har haft stor
betydelse för barnen i vår studie men som Wåhlin och Asplund Carlsson skriver så
skiljer sig vilka distributionsvägar barnen väljer markant åt beroende på var de bor till
exempel om det finns ett bibliotek i närheten som barnen själva kan besöka (1994, s.
139). De barn som ingår i vår studie kan inte själva ta sig till biblioteket utan är, utöver
böcker i hemmet och böcker de kan låna av kamrater, hänvisade till det bokbussen och
skolan kan erbjuda.
62