13.07.2015 Views

Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Brottets klandervärdhet skulle komma till uttryck vid straffvärdet, men samtidigtskulle det även fortsättningsvis finnas vissa möjligheter att beakta den specifikelagöverträdarens förutsättningar och behov vid påföljdsvalet. Denna inriktning harkallats nyklassicism och är den som förespråkas i Sverige idag. 312.2 Foucaults maktteorierFå ord förknippas så starkt med Foucault som "makt". Det finns, enligt hans mening,flera olika typer av makt som verkar i olika kontexter och olika tider, men ocksåparallellt. I föreliggande uppsats kommer fokuseringen vara på den äldre suvärenitetsmaktenoch den senare uppkomna disciplinen. För att förstå hur dessa olika former avmakt verkar så följer nedan en kort historisk beskrivning utifrån hur Foucault beskriverdenna i förskjutning mot en ny maktutövning. Därefter redovisas de begrepp somkan anses förbundna med respektive maktform.En kärna i alla rättssystem är "sambandet sanning-makt." 32 Frågan varför denna"sanning" ska anses som just sanning kan och har dock besvarats olika. Ursprungligen,menar Foucault, var tortyren juridisk. Den var ett sätt att framtvinga etterkännande för att kunna döma. 33 Erkännandet i sig, även om det inte kunde stå heltutan andra bevis, indikerade mycket starkt att man hittat sanningen vilket berättigadeatt straffa den åtalade. Den suveräne makthavaren och domaren ägde "ensamma denabsoluta rättigheten och makten att fastslå sanningen" 34 och därför var rättegångarnahemliga och straffen offentliga. 35 Straffen var ofta en slags manifestation av makten iform av fruktansvärda avrättningar där man utdraget och med stor uppfinningsrikedomplågade den dömdes kropp. 36 Straffet var själva lidandet. Det var i viss mångodtyckligt vilka gärningar man bestraffade och på vilket sätt straffet skulleverkställas. Brottet ansågs riktat mot fursten och han utkrävde hämnd. 37 Bestraffningarnai form av dessa "karnevaliska skådespel" ledde till att straffet ofta blev betydligtvärre än själva brottet, vilket i förlängningen ledde till att maktutövningen i form avdet oproportionella, avskräckande och våldsamma straffet blev kontraproduktivt. Det31 Leijonhufvud och Wennberg, Straffansvar, s. 21.32 Foucault, Michel, Övervakning och straff. Fängelsets födelse, 4 u., Arkiv förlag, Lund, 2003,s. 59.33 A.a., s. 45.34 A.a., s. 40.35 A.a., s. 40 och s. 48.36 A.a., s. 48 ff.37 A.a., s. 57 f. och s. 92 f.13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!