påbörjades. 265 På så sätt skulle den tilltalade inte heller i onödan utsättas för detbetydande ingrepp i den personliga integriteten 266 som en sådan undersökninginnebär. Samtidigt skulle RPU-teamet få ett bättre bedömningsunderlag för sinaslutsatser rörande gärningstillfället.En övergång till Psykansvarskommitténs föreslagna ansvarsutredning möjliggör attdomstolen till viss del på ett tidigare stadium i brottmålsprocessen, det vill säga föreuppsåtsprövningen, kan begära in sakkunnighetsutlåtande dels i denna form, dels iförening med samhällsskyddsutredning. I dessa fall är det frågan om omständighetersom rör gärningstillfället som behöver klarläggas. Utredningsunderlaget ska ge rättengrund för att bedöma om straffrättsligt ansvar ska kunna åläggas den misstänkte.Psykansvarskommittén menar att utsikten att eventuellt slippa straffansvar berättigaratt en utredning av sådant integritetsinskränkande slag förläggs till ett tidigare skede.Om det istället är en renodlad samhällsskyddsutredning som begärs så gäller fråganistället påföljdsfrågan. I så fall kan en utredning begäras efter att skuldfrågan ärklarlagd, det vill säga när övertygande bevisning förebragts och således först vidhuvudförhandlingen. 267I och med att läkarna kommer in i processen på ett tidigare stadium än idag sker,menar jag, en liten förskjutning gentemot den disciplinära makten. Denrättspsykiatriska undersökningen kommer därmed att ligga närmare själva gärningen itiden än vad som är fallet idag. Detta torde vara en fördel när det gäller att bedömaden undersöktes psykiska status. Samtidigt är de övriga faktiska omständigheternasom är rättsligt relevanta sämre utredda i detta tidigare stadium av processen.Avseende det faktum att den rättspsykiatriska undersökningen i form av denföreslagna ansvarsutredningen skulle företas före uppsåtsprövningen skulle jag viljaåterknyta till Foucaults ovan citerade föresats. Denna föresats var nämligen att "mätavilken effekt en diskurs med vetenskapliga anspråk [som exempelvis den]psykiatriska diskursen men också den sociologiska - har på den samling av praktikeroch preskriptiva diskurser som straffsystemet består av". Detta skulle jag vilja koppla265 Prop. 1990/91:58 (bilaga 2), s. 504.266 A.a., s. 504.267 SOU 2002:3, s. 290 f.62
till två, enligt min mening intressanta resonemang avseende hur uppsåtsbegreppetmen främst det därmed sammanhängande kravet på medvetenhet kan tolkas inom deolika diskurser som juridiken och psykiatrin utgör. Gustaf Almkvist, juridikstuderande vid Uppsala <strong>universitet</strong>, menar att medvetenhet som kopplat till uppsåtskonstruktionenytterst är en rättsdogmatisk fråga. Han anser att denna fråga ärfrikopplad från psykologiska, psykiatriska och filosofiska aspekter i den praktiskarättstillämpningen. En annan sak är att den typen av aspekter har spelat in vid denteoretiska utformningen av det juridiska begreppet uppsåt. Han menar vidare att denjuridiska innebörden av begreppet medvetenhet är "betydligt vidare än vad som avsesinom psykiatrin". 268 Som exemplifiering av denna slutsats citerar Almkvist blandannat en rättspsykiatriskt sakkunnig i ett rättsfall 269 som gör en utifrån psykiatrisktperspektiv betydligt snävare tolkning av medvetandebegreppet. 270 Som reaktion motAlmkvists rättsdogmatiska tolkning avseende den praktiska tillämpningen avbegreppet medvetenhet anför dock Moa Kindström Dahlin, doktorand i allmänrättslära vid <strong>Stockholms</strong> <strong>universitet</strong> och Nike Franklin, jur.kand. och tingsnotarie vidSkaraborgs tingsrätt, vissa motargument. De menar att en sådan tolkning är alltförsnäv för att fånga in den komplexitet som uppsåtsprövningen gällande psykiskt stördalagöverträdare innebär. 271 Kindström Dahlin och Franklin argumenterar istället förbehovet av att utnyttja andra vetenskaper för att omständigheterna ska kunnaklarläggas så långt som möjligt. Vidare poängterar de utifrån ett av Lena Wahlbergs,doktorand i allmän rättslära vid Lunds <strong>universitet</strong>, ännu opublicerade manuskript attett begrepp som t.ex. medvetenhet inom olika vetenskaper kan ha olika ontologier. 272Ontologi kan, förenklat sett, beskrivas som en filosofisk lära om verkligheten ellerläran om det varandets väsen. 273 Wahlberg menar att den juridiska tolkningen av ettbegrepp (som t.ex. medvetenhet) i rättsliga sammanhang har "långtgående268 Almkvist, Gustaf, Att klandra en människa - om Rödebydråpet och grunderna för personligt ansvari svensk rätt, Juridisk Publikation vid <strong>Stockholms</strong> <strong>universitet</strong>, 01/2009, s. 26 f. Se även Almkvist,Gustaf, Rödebymålet i två instanser - medvetenhet, psykisk störning och klander, JT nr. 4, 2008/09 s.864 f. där Almkvist för i stort sett samma resonemang.269 NJA 1968 s. 500.270 Almkvist, Att klandra en människa - om Rödebydråpet och grunderna för personligt ansvar i svenskrätt, Juridisk Publikation vid <strong>Stockholms</strong> <strong>universitet</strong>, 01/2009, s. 27.271 Kindström Dahlin, Moa och Franklin, Nike, Hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare i ljusetav Rödebymålet - en kommentar, JT nr 1, 2009/10, i tryck.272 A.a.,.(i tryck).273 Ontologi är dock ett komplext begrepp som kan användas på olika sätt. Se t.ex. Sohlberg, Peter ochSohlberg, Britt-Marie, Vetenskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod, 2 u., Liber AB,Malmö 2008, s. 41 ff.63