Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

Väl att märka är att många läkare starkt ifrågasätter om de som yrkesgrupp skamedverka till den här typen av utredningar över huvudtaget när det inte är kopplat tillett vårdbehov. 244 Det ligger nämligen ett ganska stort mått av värderingar i dessabedömningar och det går aldrig att peka ut vilken enskild individ i en grupp somverkligen skulle återfalla. Ett påstående om risk går dessutom inte att falsifiera. 245Utöver rent etiska betänkligheter stadgar EKMR art. 5 ett förbud motfrihetsberövanden av rent preventiv natur. Hawaii- och Madriddeklarationen ställerdessutom upp minimiregler för hur läkare ska förhålla sig till psykiatriskatvångsåtgärder. 246 I det s.k. Rödebymålet uttalade sig Peter Andiné som är specialist irättspsykiatri och chef för rättspsykiatriska avdelningen i Göteborg som sakkunnigoch menade att: "Risken för fortsatt brottslighet är nästan omöjlig att göra [sic!]. Atten sådan här situation inte ska uppkomma igen ter sig som en uppgift för någon annanän rättspsykiatrin." 247En annan från rättssäkerhetssynpunkt relevant fråga är vilka grupper av människorsom ska kunna omhändertas i enlighet med samhällsskyddsinstitutet. EnligtPsykansvarskommittén kommer samhällsskyddsåtgärder endast att kunna tillämpasavseende psykiskt störda lagöverträdare, eftersom samhällsskydd avseende andralagöverträdare kan anses tillgodosett i och med de straffskärpande regler som finns föråterfallsförbrytare. Straffrättsprofessor Suzanne Wennberg 248 har poängteratproblematiken att sammanföra alla människor som är psykiskt störda till en enhetliggrupp så som mer farliga än andra. Visserligen är det vetenskapligt belagt att vissapsykiska störningar, särskilt i kombination med missbruk av olika slag, utgör enriskfaktor avseende våldsbrott. 249 (Detta har dock inte jämförts med andrariskfaktorer, som t.ex. att tillhöra en grupp som sysslar med organiserad brottslighet.)De allra flesta psykiskt sjuka begår dock inga brott. 250 Statistiskt sett är den typ av s.k.vansinnesdåd, som medierna gärna ökar sin lösnummerförsäljning med, extremtovanliga. Vansinnesdåd kan beskrivas som sådana gärningar som begås av psykiskt244 Se t.ex. Forsman, Anders och Söderström, Henrik, "Etik och metodproblem vid rättspsykiatriskaundersökningar", i Riskbedömning vid rättspsykiatrisk undersökning - riktlinjer och reflexioner, s. 86.245 A.a., s. 85.246 A.a., s. 85 f.247 Se t.ex. RH 2008:90.248 Professor i straffrätt vid Stockholms universitet.249 Wennberg, Behovet av straffrättslig särreglering av psykiskt avvikande brottslingar - vad är mytoch vad är verklighet? JT nr. 3 1999/00, s. 626 f.250 Holmberg, Strand, och Söderberg, Den rättspsykiatriska vården, s. 21.57