Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

kommit ”cyklande `knallpsykotiska´ till sin straffverkställighet". 237 Det lär kommafler cyklande efter att detta nya reaktionssystem införts kan man tro. Belfrage menaratt denna problematik förstärktes redan när begreppet allvarlig psykisk störninginfördes, eftersom den snäva definitionen gjorde att fler med psykiska problem kundedömas till fängelse i stället för vård. Enligt Fängelseutredningen som lades fram förett antal år sedan ansåg dock kriminalvården att den stora förekomsten av psykisktstörda i fängelserna inte utgjorde något större problem. I den mån någon kundebehöva psykiatrisk vård rörde det sig i regel om kortvarig "akutvård". 238 OmPsykansvarskommitténs förslag genomförs lär det bli fler som har behov av sådanvård. Vem ska avgöra om ett vårdbehov föreligger och se till att det blir tillgodosett?Kriminalvården har idag inte klarat av den problematiken eller ens ansett det som ettproblem med psykiskt störda i fängelse. Idag kan domstolen eftersakkunnighetsutlåtanden döma till rättspsykiatrisk vård och därmed garanteras attbehövlig vård kommer till stånd.Rättspsykiatrisk vård har, om det föreligger ett vårdbehov, visat sig habrottsförebyggande effekter. 239 Men det förutsätter omsorgsfulla och ofta långvarigainsatser. 240 Om vård inte kan erbjudas på ett tillfredsställande sätt finns risken attfängelsestraffet snarast blir kontraproduktiv både för den enskilde lagöverträdaren ochför samhället, eftersom han kan vara farligare när han skrivs ut än när han påbörjadeverkställigheten. Belfrage menar dessutom att det finns risk att brottsligheten skullekunna förgrovas. 241 Ju längre straffet är, desto värre tycks även de negativa effekternapå internen bli. 2425.5 SamhällsskyddsinstitutetStraffrätt innebär maktutövning gentemot enskilda individer som reaktion på en redanutförd gärning som han bevisligen har befunnits skyldig till. Psykiatrisk tvångsvård237 Belfrage, Henrik, Lagen om rättspsykiatrisk vård - ett steg mot bättre samhällsskydd mot psykisktstörda brottslingar?, SvJT 1994 s. 571.238 A.a., s. 571.239 SOU 2002:3, s. 358 f. Se även Sarnecki, Introduktion till kriminologi, s. 452 f. som dock behandlarbehandling mer generellt och hur sådan kan påverka återfallsfrekvensen. Sarnecki betonar vikten av attutvärdera behandlingsmetoderna på ett vetenskapligt godtagbart sätt, s. 451 ff.240 Se t.ex. Lidberg och Wiklund, Svensk rättspsykiatri, s. 213.241 Belfrage, Lagen om rättspsykiatrisk vård - ett steg mot bättre samhällsskydd mot psykiskt stördabrottslingar?, SvJT 1994 s. 572.242 SOU 2002:3, s. 359 och Sarnecki, Introduktion till kriminologi, s. 434 ff.55