13.07.2015 Views

Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

samt vad som ofta hör till den specifika sjukdomsbilden. Att förutsäga ”framtidakriminalitet” är dock en helt annan sak. Den samhällsfarlighet man med dennautredningsform försöker utröna är situationsberoende och inte någon slags”inneboende [kraft som finns] hos gärningsmännen” i sig. 277 Ju grövre brottet är,desto mer ovanligt förekommande är det i regel – vilket innebär att en sannolikhetsbedömningför återfall blir än mer vansklig i dessa fall. 278 I och för sig så kan manargumentera, som Psykansvarskommittén gör, för att om man har begått en gärning avallvarligare slag så kan den i sig väga tyngre till nackdel för den tilltalade på så sätt atten lägre grad av sannolikhet för återfall kan godtas. Men problematiken visar ändå påen svaghet med denna utredningsform.Vidare tenderar man i förlängningen att döma, med Foucaults uttryck, ”något annatän brott” när man utgår från en samhällsskyddsutredning. Man dömer ”brottslingarnas'själ'”. 279 Till viss del dömer man, menar jag, karaktärsegenskaper. Om man granskarett av rättspsykiatrins bedömningsinstrument, den s.k. psykopatchecklistan, så räknast.ex. följande variabler upp; nonchalant, blir lätt uttråkad, promiskuös, impulsiv,oansvarig, saknar långsiktiga mål etc. 280 Givetvis ska dessa variabler vägas sammanpå ett speciellt sätt, men ändå. De undersökta benämns inte längre "amoraliskaindivider", som på Kinbergs tid, och utseendet spelar inte längre någon roll som detgjorde enligt den tidens vetenskap. Men bedömningarna rör fortfarande personligakaraktärsegenskaper. Vad som ska kategoriseras som avvikande eller sjukt – ochdärmed även normalt – är ingenting naturgivet utan någonting ytterst kontextbundet,vilket Foucault för övrigt var en av de första att påpeka. 281 Att diagnostisera enmänniska som psykiskt sjuk, menar jag - precis som Foucault, är maktutövning påhögsta nivå. Att ställa en prognos på hennes framtida beteende likaså. Rättspsykiatrinär ingen exakt vetenskap. Olika bedömningar avseende samma person är inte277 Prop. 1980/81:76, s. 112 ff. Uttalandena härrör från den norske kriminologiprofessorn Nils Christieavseende kritik mot tidsobestämda påföljder i den norska straffrättsliga regleringen. Även omuttalandena har ett antal år på nacken så tror jag att de fortfarande håller i de delar som tas upp ovan.278 A.a., s. 112 ff.279 Foucault, Övervakning och straff, s. 23 f. Kursiveringen är min.280 Holmberg, Strand, och Söderberg, Den rättspsykiatriska vården, s. 207.281 Ett exempel på denna kontextbundenhet är att homosexualitet fram till 1979 klassificerades som ensjukdom av Socialstyrelsen. Numera anses en sådan klassificering felaktig och det råderdiskrimineringsförbud avseende homosexuella (se t.ex. Nationalencyklopedin). Någon som för övrigtbehandlar bland annat denna problematik med sjukdomsklassifikationens kontextbundenhet ochvetenskapen som makt och vapen är idéhistoriken Karin Johannisson i t.ex. Medicinens öga: sjukdom,medicin och samhälle - historiska erfarenheter, Norstedts, Stockholm, 1990, Den mörka kontinenten:kvinnan, medicinen och fin-de-siècle, Norstedts, Stockholm, 1994.65

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!