Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

lagändring utvidgades möjligheten ytterligare att döma psykiskt störda lagöverträdaretill fängelse.Om Psykansvarskommitténs förslag leder till lagstiftning försvinner fängelseförbudetdefinitivt (även om annan påföljd i första hand bör väljas). Allvarligt psykiskt stördakommer därmed att kunna dömas till fängelse om de ansetts tillräkneliga. Detta tordedock, ur den psykiskt störde lagöverträdarens perspektiv, under vissa förutsättningarmedföra vissa fördelar. Det medför bland annat att den allmänna påföljdsregleringenblir tillämplig även för honom och därmed får viktiga straffrättsliga principer somförutsebarhet, rättvisa och proportionalitet ökad tyngd. Påföljden blir i störreutsträckning än idag tidsbestämd. Vidare öppnas en möjlighet att döma till fleramindre ingripande påföljder som t.ex. villkorlig dom, skyddstillsyn med föreskrift omsamhällstjänst och s.k. elektronisk fotboja. Dessa ses nämligen som alternativ tillfängelse. Om en sådan mindre ingripande påföljd kan dömas ut istället för enfrihetsberövande påföljd skulle det vara av stort värde eftersom forskning tyder på attrisken för återfall därmed troligtvis skulle minska. 216 Undersökningar visar attpersoner som döms för mindre allvarliga brott och som döms till rättspsykiatrisk vårdofta frihetsberövas under betydligt längre tid än de som döms till fängelse för brottmed motsvarande straffvärde. 217 Då kan man mena att den rättspsykiatriska vårdenska fokusera på vårdbehovet och inte själva straffvärdet i sig, vilket i och för sig ärhelt korrekt. Men när läkarna själva skriver att det idag, tyvärr, är en relativt litenskillnad på en anstaltsvistelse och en vistelse på en rättspsykiatrisk vårdenhet 218 såförlorar det argumentet lite av sin tyngd. Ulrica Hörberg, legitimerad sjuksköterskaoch filosofie doktor i vårdvetenskap, skriver t.ex. i sin doktorsavhandling Att vårdaseller fostras att en undersökning från 2007 visar att det på en institution under ettdygn förekom "vård" under mindre än tjugo minuter. 219 Under den tiden torde maninte hinna mycket mer än att dela ut medicin. Om man samtidigt betänker attöverlämnande till rättspsykiatrisk vård, särskilt med SUP, måste ses som "ett av demest omfattande ingreppen som samhället gör i en människas liv i Sverige" 220 idag216 Sarnecki, Introduktion till kriminologi, s. 435.217 Lidberg och Wiklund, Svensk rättspsykiatri, s. 110 f. och SOU 2002:3 s. 17.218 Anderson, Ants, Rättspsykiatrins framtid: Underskatta inte brottsbalksprinciperna!, iLäkartidningen 2006, nr. 37, s. 2671. Andersson förespråkar givetvis ändå vård.219 Hörberg, Ulrica, Att vårdas eller fostras: det psykiatriska vårdandet och traditionens grepp(ak. avh.), Växjö University Press, Växjö, 2008, s. 15.220 A.a., s. 15.50