Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

hände att bödeln blev dödad, och brottslingen blev hjälte. 38 Rätten att bestraffa komatt bli allt mer ifrågasatt.Sedan skedde successivt en humanisering av bestraffningarna. Enhetliga rättsordningarväxte fram. Legalitetsprincipen började ta form och avgränsade vad somskulle ses som brott. Proportionalitet mellan brott och straff eftersträvades. Alla skulleha rätt till "samma död" vid dödsstraff och man använde sig allt mer frekvent av andrabestraffningsformer som fängelse och annan inspärrning samt straffarbete. EnligtFoucault skedde därmed en förskjutning i vad straffet inriktade sig på. Straffets objektvar inte längre enbart kroppen, utan den utgjorde endast ett mellanled för straffetsverkliga objekt, nämligen "själen". 39 Detta skedde genom att man på ett så humantsätt som möjligt berövade den dömde de rättigheter som han genom att begå brottetfråndömdes, som till exempel rätten till liv eller rätten till frihet. 40 Förhandlingarnaoch domslutet blev offentliga samtidigt som straffet gömdes undan. Själva straffetberättigades med vetskapen om att det skulle avskräcka människor. Det var så att sägaett sätt att bota dem från deras eventuella vilja att begå brott, och om de ändå gjordedet så kunde de också botas genom straffet så att de bättrade sig. 41 Man straffademildare men också mer frekvent, eftersom det var ett mer effektivt sätt att upprätthållastraffets avskräckande effekt. Brottet ansågs riktat mot samhället och detta uppnåddemed straffsystemet ett försvar mot brottslingen. 42Samtidigt med en allt mer frekvent användning av fängelse som bestraffningsformbörjade olika vetenskaper om människobehandling, som medicinen och psykiatrin,successivt växa fram inom de institutioner som de var anknutna till och därmeduppkom den sjuka och "botbara själen". 43 Ur detta vetande emanerade så småningompentologin, straffvetenskapen. Denna nya botbara själ producerades genom maktutövningi form av bestraffning, övervakning, dressering och uppfostran samtidigtsom verkningarna av respektive form av maktutövning gav upphov till ett vetande38 Foucault, Övervakning och straff, s. 63 ff.39 A.a, s. 21. Själen ska här inte uppfattas religiöst utan snarare beteckna "hjärtat, tanken, viljan,sinneslaget" etc. Min kursivering.40 A.a., s. 12 ff.41 A.a, s. 15.42 A.a., s. 92 ff.43 A.a., s. 22 ff. och inledningen s. xi av Sune Sunesson. (Sidnummer avseende inledningen är skrivnamed romerska siffror och härrör då från Sunesson. I övrigt är Foucault upphovsmannen.)14