Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

Vid bedömande av om det föreligger synnerliga skäl ska för det första ett högtstraffvärde väga tungt och som riktvärde anges i förarbetena fyra års fängelse ellermer. Straffvärdet kan dock påverkas i sänkande riktning vid tillämpningen av BrB29:3 p 2. För det andra så ska vårdbehovet vägas in i bedömningen av om detföreligger synnerliga skäl. Saknas eller finns endast ett begränsat vårdbehov så kandetta tala för fängelse. För det tredje så ska det även beaktas om tillståndet kan ansessjälvförvållat. Om så är fallet så spelar straffvärdet i sig mindre roll. 147 När tillståndetuppkommit på grund av avslutad medicinering kan dock i vissa fall, t.ex. där denpsykiska störningen i sig påverkat beslutet att sluta ta föreskriven medicin göra attoaktsamhetsrekvisitet brister och tillståndet är därmed inte att anse somsjälvförvållat. 148 För det fjärde, slutligen, ska omständigheterna i övrigt beaktas.Möjligheten att inte döma ut någon påföljd kvarstår, men är efter lagändringenmindre. Tidigare kunde en gärningsman som varit allvarligt psykiskt störd vidgärningen men tillfrisknat vid domen falla emellan påföljderna på så sätt att hanvarken kunde dömas till fängelse eller till rättspsykiatrisk vård eftersom han saknadevårdbehov. Denna s.k. Flinkproblematik 149 är alltså i och med lagändringen till stordel rättshistoria. Argumenten för lagändringen var bland annat att öka flexibilitetenoch proportionaliteten vid påföljdsbestämningen. 150Redan under lagberedningen påpekade dock ett flertal remissinstanser att dennalagändring skulle medföra motstridiga principer i straffregleringen. Den har vidarekritiserats hårt i doktrinen för vaga formuleringar med bedömningssvårigheter ochdärmed rättsosäkerhet som följd, paradoxen med "absolut förbud" med undantag ochprincipkrocken där proportionalitetens förtjänsttanke står emot vårdbehovet etc. 151Detta är troligtvis en följd av att paragrafen närmast kommit till som en provisorisklösning i avvaktan på om Psykansvarskommitténs betänkande, där en helhetslösningpresenteras, leder till lagstiftning. Huruvida Psykansvarskommitténs förslag leder tilllagstiftning eller inte är dock fortfarande en öppen fråga, eftersom det ännu interöstats igenom.147 Prop. 2007/08:97, s. 38.148 Se t.ex. RH 2009:14.149 Se NJA 1995 s. 48 (Flink) där HD resonerar kring detta.150 Prop. 2007/08:97, s. 1.151 Kindström Dahlin, Moa och Franklin, Nike, Om inkonsekvensen av den rättsliga regleringenavseende psykiskt störda lagöverträdare i Sverige, Juridisk Publikation vid Stockholms universitet01/2009, s. 101.34