Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

till två, enligt min mening intressanta resonemang avseende hur uppsåtsbegreppetmen främst det därmed sammanhängande kravet på medvetenhet kan tolkas inom deolika diskurser som juridiken och psykiatrin utgör. Gustaf Almkvist, juridikstuderande vid Uppsala universitet, menar att medvetenhet som kopplat till uppsåtskonstruktionenytterst är en rättsdogmatisk fråga. Han anser att denna fråga ärfrikopplad från psykologiska, psykiatriska och filosofiska aspekter i den praktiskarättstillämpningen. En annan sak är att den typen av aspekter har spelat in vid denteoretiska utformningen av det juridiska begreppet uppsåt. Han menar vidare att denjuridiska innebörden av begreppet medvetenhet är "betydligt vidare än vad som avsesinom psykiatrin". 268 Som exemplifiering av denna slutsats citerar Almkvist blandannat en rättspsykiatriskt sakkunnig i ett rättsfall 269 som gör en utifrån psykiatrisktperspektiv betydligt snävare tolkning av medvetandebegreppet. 270 Som reaktion motAlmkvists rättsdogmatiska tolkning avseende den praktiska tillämpningen avbegreppet medvetenhet anför dock Moa Kindström Dahlin, doktorand i allmänrättslära vid Stockholms universitet och Nike Franklin, jur.kand. och tingsnotarie vidSkaraborgs tingsrätt, vissa motargument. De menar att en sådan tolkning är alltförsnäv för att fånga in den komplexitet som uppsåtsprövningen gällande psykiskt stördalagöverträdare innebär. 271 Kindström Dahlin och Franklin argumenterar istället förbehovet av att utnyttja andra vetenskaper för att omständigheterna ska kunnaklarläggas så långt som möjligt. Vidare poängterar de utifrån ett av Lena Wahlbergs,doktorand i allmän rättslära vid Lunds universitet, ännu opublicerade manuskript attett begrepp som t.ex. medvetenhet inom olika vetenskaper kan ha olika ontologier. 272Ontologi kan, förenklat sett, beskrivas som en filosofisk lära om verkligheten ellerläran om det varandets väsen. 273 Wahlberg menar att den juridiska tolkningen av ettbegrepp (som t.ex. medvetenhet) i rättsliga sammanhang har "långtgående268 Almkvist, Gustaf, Att klandra en människa - om Rödebydråpet och grunderna för personligt ansvari svensk rätt, Juridisk Publikation vid Stockholms universitet, 01/2009, s. 26 f. Se även Almkvist,Gustaf, Rödebymålet i två instanser - medvetenhet, psykisk störning och klander, JT nr. 4, 2008/09 s.864 f. där Almkvist för i stort sett samma resonemang.269 NJA 1968 s. 500.270 Almkvist, Att klandra en människa - om Rödebydråpet och grunderna för personligt ansvar i svenskrätt, Juridisk Publikation vid Stockholms universitet, 01/2009, s. 27.271 Kindström Dahlin, Moa och Franklin, Nike, Hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare i ljusetav Rödebymålet - en kommentar, JT nr 1, 2009/10, i tryck.272 A.a.,.(i tryck).273 Ontologi är dock ett komplext begrepp som kan användas på olika sätt. Se t.ex. Sohlberg, Peter ochSohlberg, Britt-Marie, Vetenskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod, 2 u., Liber AB,Malmö 2008, s. 41 ff.63