Psykiskt störda lagöverträdare - - Juridicum - Stockholms universitet

handlar av illvilja utan även en barmhärtighetsgärning kan grunda uppsåt. 95subjektiva rekvisitet är således en specifik straffrättslig konstruktion av skuld.DetI gällande svensk rätt laborerar domstolen med tre olika former av uppsåt iförhållande till effekten av ett medvetet, kontrollerat handlande. Är detta handlandehelt "utanför jagets kontroll", t.ex. företas under sömn eller som en reflexrörelse såfaller det utanför uppsåtskonstruktionen eftersom det inte anses som en straffrättsligtrelevant handling, och i vissa fall inte en handling överhuvud taget. 96 De objektivarekvisiten för det första brottsbalksbrottet lyder t.ex. "[d]en som berövar annan livet,dömes för mord" (BrB 3:1) och den effekt som krävs är således att någon ska ha dött,annars kan det aldrig vara fråga om mord. 97 I förhållande till denna effekt, döden, kangärningsmannens själsliga inställning 98 för att utgöra uppsåt vara någon av följande.För det första kan han handla med avsikt eller viss vilja att personen i fråga ska dö ochdöden är så att säga det mål han vill uppnå med handlingen. För det andra kan hanhandla med insikt, det vill säga han är förvissad om att döden är närapå oundviklig omhan handlar på ett visst sätt, men syftet med handlandet är inte i första hand attpersonen ska dö utan detta är endast en bieffekt. För det tredje kan han handla medinsikt om att det föreligger en risk att döden kan inträffa till följd av handlandet, menhan är likgiltig till om personen ifråga dör. 99Föreligger någon av dessa själsliga inställningar till effekten, det vill säga döden iexemplet, så är just det objektiva rekvisitet täckt av ett subjektivt rekvisit. 100 Givetvisär den tilltalades själsliga inställning någonting som domstolen måste försöka taställning till utifrån de yttre omständigheterna i målet. Men en brottsbestämmelseinnehåller i regel flera objektiva rekvisit som måste vara täckta på motsvarande sätt.Vad gäller handlingsrekvisitet, och andra eventuella objektiva rekvisit, så använderdomstolen endast de två sistnämnda typerna av uppsåt, det vill säga insikts- ochlikgiltighetsuppsåt eftersom t.ex. handlingen i sig relaterar till nuet. Gärningsmannen95 Leijonhufvud och Wennberg, Straffansvar, s. 55.96 A.a., s. 55.97 Däremot skulle det kunna vara fråga om försök till mord, men det bortses från i det följande.98 Jareborg, Nils, Handling och uppsåt. En undersökning rörande doluslärans underlag, Norstedt,Stockholm, 1969, s. 1.99 Leijonhufvud och Wennberg, Straffansvar, s. 56 ff.100 Vissa brottsbalksbrott kan dock kräva en viss typ av uppsåt.24