2006 - Regeringen
2006 - Regeringen
2006 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
76<br />
2.2 Marknadsutveckling 2005<br />
Fri-tv i fokus<br />
Under hösten 2005 aktualiserades frågan om de<br />
olika avtal som SVT hade upprättat för att<br />
garantera alla konsumenter fri tillgång till företagets<br />
kanaler. Sedan tidigare hade SVT och TV4<br />
ett avtal med Viasat och Canal Digital som<br />
innebar att satellitbolagen skulle tillhandahålla ett<br />
programkort (mot depositionsavgift) till de<br />
konsumenter som ville se kanalerna utan att<br />
teckna abonnemang. Detta alternativ var särskilt<br />
intressant för dem som bodde i områden där<br />
förhållandena för markmottagning var dåliga och<br />
satellitmottagning därför var det enda realistiska<br />
alternativet.<br />
Informationen om depositionskorten var dock<br />
bristfällig från de båda satellitbolagen och därför<br />
hade hushållen svårt att förstå vad detta alternativ<br />
innebar. SVT, TV4 och vi upplyste aktivt om detta<br />
alternativ och SVT utövade även påtryckningar<br />
på satellitbolagen för att få dem att förbättra sin<br />
information.<br />
Eftersom de nya reglerna för vidaresändningsplikt<br />
inte garanterade full tillgång till hela SVT:s<br />
utbud förrän efter genomförd digital-tv-övergång,<br />
träffade SVT också avtal med Com Hem och<br />
UPC om att de skulle tillhandahålla alla SVT:s<br />
17. Lag (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område.<br />
18. Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2004-12-22 nr. 60.<br />
19. Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2004-12-22 nr. 59.<br />
20. Prop. 2004/05:155, bet. 2004/05:K16, rskr. 2004/05:294, prop. 2005/06:1 utg. omr. 17, bet.<br />
2005/06:KU11, rskr. 2005/06:66.<br />
kanaler inom ramen för grundutbudet. Även här<br />
fick SVT under övergångsarbetet vid flera tillfällen<br />
följa upp konsumenters klagomål om att<br />
detta inte fungerade som det skulle. Frågor kring<br />
utbudet i kabelnäten och tolkningen av vidaresändningsplikten<br />
är fortfarande aktuella och vid<br />
årsskiftet 2007/08 var vissa tv-tittare kritiska till<br />
att inte hela SVT:s utbud vidaresänds analogt.<br />
TV4:s koncessionsavgift<br />
Enligt lag 17 har TV4 som enda programföretag<br />
med rätt att sända reklamfinansierad TV med<br />
analog teknik till hela landet varit skyldig att<br />
betala koncessionsavgift. Koncessionsavgiften<br />
har bestått av en fast del och en rörlig del som är<br />
kopplad till TV4:s annonsintäkter. TV4:s tillstånd<br />
för analoga sändningar förlängdes genom<br />
regeringsbeslut den 22 december 2004 till<br />
utgången av januari 2008 18 . Samtidigt beslutade<br />
regeringen att digital-tv-övergången skulle<br />
inledas och att TV4 inte längre skulle ha rätt att<br />
sända med analog teknik i de områden som<br />
ingick i övergångens första etapp 19 .<br />
Reglerna om koncessionsavgift ändrades vid två<br />
tillfällen under år 2005 20 . Ändringarna innebar att<br />
skyldigheten att betala koncessionsavgift fort-<br />
KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007<br />
satte att gälla så länge TV4 bedrev analoga<br />
marksändningar men att avgiften successivt<br />
trappades ner i takt med att de analoga sändningarna<br />
upphörde. Detta gav TV4 ytterligare<br />
incitament att delta i övergångsarbetet och efter<br />
det att beslutet hade fattats fördjupades vårt<br />
samarbete med företaget. Exempelvis tillsatte<br />
man en digital-tv-ombudsman med ansvar för<br />
TV4:s samarbete med kommissionen och för<br />
företagets kommunikation med tittarna.<br />
Större trygghet för konsumenterna<br />
Två faktorer har varit viktiga för att behålla god<br />
kvalitet på mottagarna under hela övergångsarbetet,<br />
nämligen<br />
• de olika operatörernas krav på godkänd digitaltv-mottagare<br />
för tecknande av abonnemang<br />
• Teracoms tester av digital-tv-mottagare för<br />
marknätet.<br />
Godkända respektive testade mottagare har<br />
visat sig erbjuda konsumenterna ökad trygghet<br />
när det gäller funktionsduglighet. Samtidigt har<br />
det hela tiden funnits ett icke-testat utbud av<br />
DVB-T-mottagare, varav en växande andel enligt<br />
branschbedömare har fungerat alldeles utmärkt.<br />
En slutsats är således att rekommendationen om<br />
testade mottagare har motiverat leverantörer,<br />
handlare och tv-tittare till en sund kvalitetskontroll,<br />
vilket i sin tur har lett till att ett brett och bra<br />
utbud av digital-tv-mottagare har vuxit fram.<br />
KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007<br />
Så snart ett beslut om test hade fattats, beslutade<br />
vi att genomgående rekommendera testade<br />
mottagare. På vår webbplats hänvisades endast<br />
till digital-tv-mottagare för marknätet som testats<br />
av Teracom och i övrigt till respektive plattformsoperatör.<br />
Försäljningssiffror för 2005<br />
Under 2005 såldes ca 450 000 digitalboxar för<br />
marknätet. Endast Multiboxen restnoterades inför<br />
övergången i Visby, huvudsakligen pga. komponentbrist.<br />
Vi konstaterade att enskilda produkter<br />
skulle kunna ta slut, men att det på marknaden<br />
fanns tillräckligt många alternativa produkter.<br />
Inga hushåll skulle behöva stå utan en digitalbox<br />
vid respektive övergångsdag.<br />
Återförsäljarnas skepsis mot övergången var också<br />
definitivt på väg att brytas i slutet av etapp 1. Och<br />
återförsäljare och installatörer visade sig vara<br />
viktigare aktörer än vi inledningsvis hade trott. De<br />
hade fått många frågor från konsumenterna och<br />
hade efterhand hanterat situation på ett förträffligt<br />
sätt. Inte minst hade de i samband med<br />
övergångsdagarna hjälpt många tv-tittare dels<br />
med grundläggande upplysningar, dels med<br />
frågor av mer praktisk natur, t.ex. ominstallation<br />
av boxar efter frekvensbyte i samband med<br />
övergången.<br />
77