2006 - Regeringen
2006 - Regeringen
2006 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
132<br />
utökades därför vårt internationella kontaktnät till<br />
att även omfatta Norge, Spanien, Italien, Storbritannien,<br />
Japan och Brasilien. Vi deltog också<br />
med ett föredrag under ett nordiskt mediemyndighetsmöte.<br />
Italien och Storbritannien<br />
År <strong>2006</strong> genomförde kommissionskansliet<br />
ytterligare två studieresor, en till Italien (mars) och<br />
en till Storbritannien (maj).<br />
• I Italien hade övergångsdatum bestämts till<br />
<strong>2006</strong> (vilket senare sköts fram till 2012). Här<br />
mötte vi mediemyndigheten Agcom, konsortiet<br />
DGTVi och tv-bolaget Sitcom.<br />
• För Storbritanniens del var övergången bestämd<br />
till perioden 2008 – 2012 (efter att en<br />
gång tidigare fått skjutas på framtiden). Här<br />
besökte vi satellitoperatören BSkyB, mediemyndigheten<br />
Ofcom, departementen DTI 36 och<br />
DCMS, kommissionens motsvarighet Digital<br />
UK, branschorganisationen Intellect samt<br />
public servicebolaget BBC.<br />
I Storbritanniens fall ledde besöket också till<br />
löpande kontakter, framförallt med Digital UK<br />
som kontinuerligt efterfrågade information om<br />
kommissionens kommunikationsinsatser, samt<br />
DTI där vi i juni <strong>2006</strong> deltog i ett seminarium om<br />
produktutveckling.<br />
36. Numera BERR – Department for Business Enterprise and Regulatory Reform.<br />
Övriga kontakter<br />
Kommissionen utvecklade också ytterligare<br />
kontakter med de övriga nordiska grannländerna,<br />
bl.a. Branschen Forbruger Elektronik i Danmark.<br />
Ett särskilt stort antal kontakter förekom också<br />
med olika aktörer från Norge, bl.a.<br />
• NTV (Norges televisjon)<br />
• Digitalforum<br />
• Kultur- och kyrkodepartementet<br />
• Forbrukerrådet<br />
• NRK<br />
• RiksTV.<br />
Under de tre år som det svenska arbetet pågått<br />
har Finland, Norge och Danmark beslutat om<br />
övergång och kommissionen har i perioder fått<br />
rollen som rådgivare. Det är även tydligt att<br />
Storbritannien tagit intryck och anammat delar av<br />
den svenska modellen.<br />
Enkät om genomförandet av digital-tv-övergången<br />
i tio länder<br />
Inför denna slutrapport genomförde vi en enkätundersökning<br />
med syfte att kartlägga hur digitaltv-övergången<br />
fortskrider i andra länder. Sammanlagt<br />
har företrädare för tio länder svarat:<br />
Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien,<br />
Frankrike, Italien, Spanien, Tjeckien och<br />
USA. (Se bilaga 11.)<br />
KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK<br />
Beslutsform<br />
I samtliga tillfrågade länder har beslutet att gå<br />
över från analog till digital marksänd tv i marknätet<br />
fattats antingen av riksdag eller regering. Inte i<br />
något fall har det rört sig om en fullständigt<br />
marknadsdriven process. Således tycks ett<br />
definitivt slutdatum som beslutas av staten vara<br />
en viktig utgångspunkt för övergångsarbetet i<br />
samtliga länder.<br />
Intressant att notera är att detta även gäller<br />
Storbritannien som från början gjorde sin övergångsprocess<br />
beroende av marknadsdriven<br />
penetration för digital-tv men sedan övergick till<br />
att planera utifrån ett specifikt övergångsdatum.<br />
Skillnader i förutsättningarna<br />
Flera olika faktorer påverkar hur respektive land<br />
valt att utforma sin övergångsplan, bl.a.<br />
• antalet hushåll som är beroende av marknätet<br />
• styrkan hos olika intressegrupper<br />
• det mediala intresset<br />
• hur marknätet är utformat och vem som<br />
kontrollerar det<br />
• tillgängligt frekvensutrymme<br />
• om digitala sändningar redan förekommer<br />
i marknätet<br />
• politiska beslut om bidrag till särskilda<br />
grupper.<br />
Övergångsplanen har oftast upprättats med<br />
någon form av inflytande från statsmakternas<br />
sida, medan marknadsaktörernas delaktighet har<br />
varierat. I de länder där övergångsarbetet flutit<br />
smidigast har marknadsaktörerna varit inblan-<br />
KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK<br />
dade i planering och informationsaktiviteter<br />
redan på ett tidigt stadium. I några fall har detta<br />
kompletterats med specifika uppdrag som<br />
inkorporerats i respektive aktörs sändningstillstånd.<br />
Till exempel har BBC ett stort ansvar för<br />
information och hjälpinsatser under övergångsarbetet<br />
i Storbritannien.<br />
Det är intressant att notera att det i samtliga fall<br />
rått så gott som total politisk enighet om behovet<br />
av att gå över från analoga till digitala sändningar<br />
i marknätet. Därför har politiska hänsyn inte<br />
påverkat planeringen av övergången i särskilt<br />
hög grad.<br />
Tekniska standarder<br />
Valet av teknisk standard för digital-tv-sändningarna<br />
har viss betydelse för genomförandet av<br />
digital-tv-övergången. Exempelvis valde Norge<br />
tidigt att övergången skulle ske direkt till det<br />
modernare videoformatet MPEG-4 istället för –<br />
som i bl.a. Sverige – till MPEG-2. I praktiken<br />
innebär det att digital-tv-övergången i Norge<br />
leder till att marksändningarna rymmer fler<br />
kanaler och att tittarna på sikt kan få tillgång till<br />
HDTV (högupplösnings-tv). En viktig förutsättning<br />
för Norges beslut om att satsa direkt på MPEG-4<br />
var att det inte förekom några digitala sändningar<br />
innan övergången startade. Allt fler länder<br />
planerar nu för en successiv övergång till MPEG-<br />
4 – direkt eller via MPEG-2. Detta gäller bl.a.<br />
Frankrike, Storbritannien och Danmark, något<br />
som visar på hur snabbt utvecklingen sker när<br />
den väl har startat.<br />
133
Change language