2006 - Regeringen

98
tenn kan ta emot de digitala signalerna. Däremot
är inte fastighetsägaren skyldig att omvandla den
digitala signalen till en analog signal. Detta
innebar i sin tur att hyresgästerna i många fall
påverkades direkt av digital-tv-övergången och
behövde skaffa en digitalbox på egen hand.
Förankring hos branschen
Vi hade redan under hösten 2004 etablerat
kontakt med ElektronikBranschen och CANT för
att få bättre insikt i återförsäljares och installatörers
villkor samt få en bild av produktutbudet.
Informationsutbytet innebar en kontinuerlig
uppföljning av vilka nya produkter som kunde
väntas och antalet tillgängliga mottagare på
marknaden. Det syftade även till att säkerställa
att det fanns tillräckligt med mottagare och
annan utrustning i varje område.
CANT hade efter kontakter med oss uppmuntrat
sina medlemmar att se till att fler installatörer
skaffade den Antenn2-kompetens som krävdes
för att få installera digital-tv-utrustning för flera
hushåll. Installatörernas intresse för denna
utbildning var litet och oron var att det inte skulle
finnas tillräckligt många kvalificerade installatörer
i respektive område. Ett särskilt möte hölls
mellan kommissionen, ElektronikBranschen,
Teracom, SVT och CANT när det gällde tillgången
på installatörer. Parterna enades om att ett
samarbete kunde bli nödvändigt för att lokalt
etablerade installatörer skulle få förstärkning av
tillresta installatörer.
MTG återgår till att koda TV3, TV8 och ZTV
Ett visst bakslag för digital-tv-övergången kom
när MTG under hösten 2004 återgick till att koda
sina kanaler (TV3, TV8, ZTV) i marknätet efter att
ha sänt dessa fritt i ett par månader. Åtgärden
var en direkt reaktion på konkurrenten Canal
Digitals nya kombibox, som möjliggjorde mottagning
av både marksändningar och Canal Digitals
satellitsändningar. Det gav kunden tillgång till
”Big Five” något som tidigare inte varit möjligt
med satellitmottagning. Beslutet innebar att
mervärdet för de hushåll som valde att gå över till
digital mottagning i marknätet minskade rejält,
vilket i sig var en ny kommunikativ utmaning.
Förvirrade konsumenter
I princip samtliga kommersiella aktörer var tidigt
aktiva med att marknadsföra sina digital-tvprodukter.
Framförallt marknadsfördes pay-perview
och video on demand som en del av erbjudandet
av digital-tv. Samtidigt var den allmänna
okunskapen om digital-tv och de olika begrepp
som förekom fortfarande stor. Rapporter började
komma i början av 2005 om att konsumenter
exempelvis köpt en digitalbox för marknätet, trots
att de bodde i kabelhushåll. I enlighet med konsumentköplagen
hade de fått återlämna digitalboxen,
men de hade inte, pga. gällande bindningstid,
kunnat lösas från det abonnemang de tecknat.
Detta resulterade i att Konsumentverket arbetade
fram en checklista för konsumentvägledare. Checklistan
blev kritiserad för att vara inriktad enbart på
tv via markmottagning men Konsumentverket
ansåg att checklistan fyllde sin funktion för den
grupp den riktade sig till och lät texten vara orörd.
KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN
Återförsäljarträffar
Problem med felktig information från återförsäljare
var länge en stor utmaning eftersom det
delvis handlade om ren okunskap bland handlarna,
men det fanns även säljare som inte var
helt tydliga med vilka alternativ man hade som
tv-tittare.
Som en utökning av den upprättade dialogen
med ElektronikBranschen och CANT beslutade
vi att anordna lokala återförsäljarträffar cirka sex
månader före varje övergång. Målet var att
handlarna skulle känna sig delaktiga och informerade
och på så vis kunna bistå sina kunder
med korrekta och nyanserade faktauppgifter. En
initial utmaning var att nå ut med att det fanns ett
fritt utbud och att digitaliseringen inte innebar att
man måste teckna ett abonnemang. Frågan kring
fri-tv blev en viktig fråga för kommissionen.
Budskapet var att återförsäljarna borde se
mottagare utan abonnemang som en instegsprodukt.
Det gällde att sänka tröskeln och underlätta
även för dem som var skeptiker.
Under våren 2005 hölls flera återförsäljarträffar
på Gotland, i Gävle och Motala. Återförsäljarträffarna
gjorde det även möjligt för oss att
genomföra enkäter om utbud och efterfrågan.
Enkäterna gav möjlighet till återkoppling och till
att förbereda eventuella extra informationsinsatser
riktade till återförsäljare och i förlängningen
konsumenterna. Några sådana insatser visade
sig dock inte nödvändiga. Återförsäljarenkäterna
gav dock underlag till kontinuerliga medieutspel
om läget i butikerna i etapp 1.
KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN
Leverantörsträffar
Vid sidan av mötena med återförsäljare och
installatörer var det i inledningsskedet också
viktigt att försäkra sig om en bra dialog högre
upp i hierarkin, dvs. gentemot leverantörerna av
digitalboxar och annan utrustning. En första
mindre leverantörsträff anordnades den 13 april
2005 under vilken representanter för bl.a. Pioneer,
Philips, Sony och Sagem deltog. Branschen
uttryckte tydligt behovet av ett regeringsbeslut
om resterande övergångsplan.
Den mindre leverantörsträffen följdes upp av en
större leverantörsträff 15 juni 2005, till vilken även
återförsäljare och installatörer bjöds in. Flera av
de närvarande aktörerna uttryckte stor skepsis
inför digital-tv-övergången. Majoriteten efterlyste
återigen regeringens beslut när det gällde resterande
övergångsplan. Flera var av uppfattningen
att så snart hela planen låg klar, fanns en större
möjlighet för återförsäljare och leverantörer
att planera långsiktigt och driva övergångsprocessen
på ett bättre sätt. Detta stod i kontrast till
regeringens önskan om att återförsäljarna skulle
bekräfta att marknaden var redo för övergången
genom tydliga erbjudanden.
Test för att säkra kvalitet till konsumenterna
Kommissionen bedömde att bättre kvalitetssäkring
skulle bidra till en ökning av utbudet av
digital-tv-mottagare samt en minskad otydlighet
för konsumenterna. Mot denna bakgrund tog vi
under hösten 2004 initiativ till ett gemensamt
möte med Teracom, Konsumentverket och
ElektronikBranschen. Utmaningen var att hitta en
modell för ett test av mottagare för fri-tv i mark-
99