Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ar: de slås helt ut från marknaden. Men<br />
den förlusten för samhället motverkas av<br />
de vinster som det lägre världsmarknadspriset<br />
ger för svenska varuexportföretag och<br />
konsumenter. Dessa vinner mer än rederierna<br />
förlorar. De svenska redarna och deras<br />
personal får oförskyllt helt (eller delvis) se<br />
sig utkonkurrerade av statsstödda kollegor i<br />
andra länder. Men poängen med den samhällsekonomiska<br />
analysen är att man ser<br />
att det är en fördel för landet betraktat i ett<br />
helhetsperspektiv”, skriver Peter Andersson<br />
och Sandra Forsblad.<br />
Vem ska subventioneras?<br />
Till dem som vill se sjöfarten som en tillväxtnäring<br />
värd att satsa på för att den<br />
genererar tillväxt skickar Peter Andersson<br />
Sandra Forsblad följande passning:<br />
”Oavsett vilken del i ekonomin det gäller<br />
är det inte lönsamt att ge subventioner<br />
enbart för att öka BNP. För att motivera ett<br />
stöd till svensk sjöfart med argumentet att<br />
det finns positiva externa effekter på andra<br />
delar av klustret måste dessa först påvisas.<br />
För det tredje måste det också påvisas<br />
att sådana överspillningseffekter är större<br />
inom det maritima klustret än i något<br />
annat kluster i Sverige. Det är troligt att<br />
sådana effekter finns på många områden,<br />
exempelvis fordonsindustri eller IT. Först<br />
om de är större inom maritima klustret ska<br />
stöd riktas just hit.”<br />
Samt vidare: ”Skulle å andra sidan stödet<br />
ha lett till en tillväxt inom andra delar av<br />
det maritima klustret skulle i sin tur skatteintäkterna<br />
från den branschen öka, och<br />
utan stöd går staten miste om de ökade<br />
intäkterna. Det är dock mycket sällsynt<br />
inom ekonomin att subventioner betalar<br />
sig själva, alltså att de ökade skatteintäkterna<br />
helt kompenserar för ökade utgifter i<br />
form av statsstöd.”<br />
Linköpingsforskarna slår också fast att<br />
det finns marginaler i dagens TAP-system<br />
att utnyttja bättre: ”Vi har dock konstaterat<br />
att dagens TAP-avtal inte utnyttjas fullt<br />
ut och att närmare 40 procent fler skulle<br />
kunna arbeta inom dessa avtal i dag.” Och<br />
det är där Bjelfvenstam ser att arbetsmarknadens<br />
parter kan komma överens.<br />
SIS kostar bara pengar<br />
Enligt forskarna innebär dagens stöd på<br />
knappt 1,8 miljarder en samhällsekonomisk<br />
förlust på 1,4 miljarder kronor: ”Varje satsad<br />
krona i stöd innebär således en förlust<br />
på 0,78 kronor. Det befintliga sjöfartsstödet<br />
är med andra ord olönsamt för samhället.<br />
FREDRIK DAVIDSSON<br />
Jonas Bjelfvenstams presentation på Världssjöfartens Dag i september.<br />
Förlusten fördelar sig på färjor med 633<br />
miljoner och lastfartyg med 771 miljoner.”<br />
Vidare kommer forskarna fram till att<br />
den samhällsekonomiska förlusten ökar<br />
ju fler fartyg som flaggas in i det svenska<br />
registret och de konstruerar ett mindre<br />
Samtliga fartyg som har<br />
möjlighet att få stöd enligt<br />
kommissionens riktlinjer<br />
bör inkluderas i det<br />
svenska stödsystemet.<br />
dåligt alternativ: ”Vi har konstruerat lågalternativet<br />
i SIS så att antalet fartyg förblir<br />
detsamma som i dag. Man kan då konstatera<br />
att det vore ett mindre ineffektivt sätt att<br />
behålla dagens antal fartyg. Ett annat sätt<br />
att uttrycka det är att till samma samhällsekonomiska<br />
förlust skulle man kunna få en<br />
större svenskflaggad handelsflotta” och att:<br />
”Den samhällsekonomiska förlusten minskar<br />
med en fjärdedel i SIS vid oförändrat<br />
antal fartyg. Effekten blir dock att bemanningen<br />
ändras så att 3 200 svenska sjömän<br />
förlorar anställningen. I stället ökar antalet<br />
utländska sjömän med knappt 2 000.”<br />
Inget napp<br />
Den lösningen nappar alltså inte Bjelfvenstam<br />
på, utan han vill bibehålla nivån<br />
på cirka 200 fartyg i det svenska registret<br />
genom att parterna kommer överens om<br />
SJÖFARTSUTREDNINGEN<br />
att bättre utnyttja TAP samt att fler typer<br />
av fartyg ska få sjöfartsstöd. Bland fartygstyper<br />
som inte får stöd idag nämner utredaren<br />
”fartyg som arbetar med sjömätning,<br />
kabelläggning, muddring och konstruktionsarbeten<br />
i marin miljö.”<br />
– Jag anser att samtliga fartyg som har<br />
möjlighet att få stöd enligt kommissionens<br />
riktlinjer bör inkluderas i det svenska stödsystemet,<br />
säger Jonas Bjelfvenstam.<br />
En del av sjöfartsstödet ska också omfördelas<br />
till en fond för forsking och utveckling.<br />
Bjelfvenstam föreslår också att Transportstyrelsen<br />
ska utse särskilda kontaktpersoner<br />
till dem som vill registrera fartyg<br />
i det svenska registret för att de ska hjälpa<br />
till med att klara av besvärliga regler. Dessutom<br />
förslår utredaren, trots att det inte<br />
ingick i hans uppdrag, att en tonnageskatt<br />
införs.<br />
Flera sidor av samma mynt<br />
Vi ska på sidorna som följer belysa ett antal<br />
aspekter av denna utredning, vad olika<br />
berörda parter tror att förslagen kan komma<br />
att innebära och vilka konsekvenser de<br />
kan få. Vi berör också ett särskilt yttrande i<br />
utredningen där dess slutsatser tycks ifrågasättas.<br />
Det yttrandet har väckt visst hopp i<br />
näringen.<br />
Regeringen har nu skickat ut utredarens<br />
förslag på remiss till över 50 instanser som<br />
ska komma med sina synpunkter senast<br />
den 31 januari 2011, vilket anses som relativt<br />
kort tid.<br />
fredrik davidsson<br />
SVENSK SJÖFARTS TIDNING • 26 NOVEMBER 20<strong>10</strong> 21
Change language