SST Nr 10 - Sjöfartstidningen

SJÖFARTSUTREDNINGEN
”Utredningen är för smal”
Utredningen om svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar
får tung kritik i
ett särskilt yttrande.
– Det finns flera frågetecken som
måste rätas ut. Utredningen är alldeles
för smal, säger Jaak Meri, chef för
avdelning Samhälle på Sjöfartsverket.
Tillsammans med Anders Hermansson,
expert på Transportstyrelsen, har Jaak Meri
skrivit ett särskilt yttrande som bifogas i
utredningen om konkurrensförutsättningarna
för sjöfart under svensk flagg. Yttrandet
dömer ut utredningen på flera punkter.
Enligt dem saknar utredningen en bredare
analys av svensk sjöfarts betydelse för
innovation och uppkomsten av företag
inom den maritima sektorn.
– Utredningen fokuserar, enligt uppdraget,
väldigt mycket på rederinäringen. Men
sjöfartsklustret består också av hamnar,
underleverantörer, mäklare, skolor med
mera. Om rederinäringen har det tufft så
får det dominoeffekter. Vi hade gärna sett
en utökad analys där man ser sjöfartssektorn
som en helhet. Vi har inget fixt färdigt
åtgärdspaket, men analysen borde fördjupas
och man måste vända på alla stenar,
säger Jaak Meri och fortsätter:
Analysera sjöfartsnettot
– Vår bedömning är att sjöfartssektorn är
en basindustri som spelar en betydande roll
för den svenska ekonomin. En stor svensk
sjöfartsnäring är till gagn för samhällslivet,
att stoppa utflaggningen är en viktig fråga
men att enbart titta på detta är för smalt.
Meri och Hermansson hade gärna sett
en analys av de kostnader och intäkter som
genereras av den svenska sjöfarten till staten.
– Ett konkret exempel är det så kallade
sjöfartsnettot (export minus import av sjöfartstjänster,
reds. anm.) som så länge det
mättes var positivt och drog in stora intäkter
till statskassan. Hur har utvecklingen
sett ut historiskt och vilken roll har den
förda sjöfartspolitiken haft för sjöfartsnettot?
Vad ligger bakom toppar och dalar?
säger Jaak Meri.
Just den ekonomiska samhällsnyttan lägger
Jaak Meri och Anders Hermansson stort
fokus vid och menar att man måste lyfta
fram sjöfartsklustrets storlek och potential
i det svenska näringslivet. ”Det förutsätter
en mer offensiv ansats om den svenska sjö-
Jaak Meri går emot Bjelfvenstam-utredningen på flera punkter i sitt särskilda yttrande.
fartsnäringen … det finns skäl att gå vidare
och presentera förslag i syfte att få den
svenskflaggade handelsflottan att växa och
att skapa förutsättningar för fler och växan-
En stor svensk
sjöfartsnäring är till gagn
för samhällslivet.
de företag inom hela den maritima sektorn.
En ökad tillväxt innebär ett större bidrag
till svensk ekonomi och fler arbetstillfällen
inom den maritima sektorn som helhet.”
Vill ha SIS
Här går man emot utredaren och pläderar
för införande av ett svenskt internationellt
register som ska utformas så att de samhällsekonomiska
förluster som utredaren
ser som en stor nackdel faktiskt minskar
”detta för att näringen på motsvarande
sätt som i flera andra EU länder ska kunna
utvecklas och i ökad utsträckning bidra till
svensk ekonomi, utan omfattande samhällsekonomiska
kostnader.”
– Man ser ju vad NIS och DIS har betytt
för våra grannländers utveckling. Givetvis
ska Sverige följa gällande ILO-konventioner,
det här är åtaganden som ligger fast och
vi vill inte medverka till att man bryter mot
dessa. Men det kanske finns möjligheter att
inom ramen för de här konventionerna få
in ett internationellt register? Vi måste hitta
nya vägar för att stärka konkurrenskraften
för den svenskflaggade sjöfarten.
Ett annat spår som belyses i yttrandet är
handelsflottans betydelse för rekrytering av
kompetens och internationellt miljö- och
säkerhetsarbete.
Viktigt att främja kvalitetssjöfart
– När allt fler rederier flaggar ut drabbar
det även skolorna. Hur påverkar bristen
på praktikplatser rekryteringen av kompetent
personal till näringen? Det finns risk
för en negativ spiral, att allt färre söker sig
till sjöfartshögskolorna eftersom man inte
får någon praktikplats. Om det är så, är det
givetvis väldigt allvarligt på sikt, säger Jaak
Meri och fortsätter:
– För att till exempel kunna påverka
inom IMO så är det viktigt att man besitter
teknisk kunskap både i förhandlingar
och vid leverans av underlag. Därför är det
viktigt att våra myndigheter kan rekrytera
kompetent personal från näringen. Och
ska Sverige fortsatt kunna bedriva ett trovärdigt
arbete inom både IMO och EU är
det viktigt att man har en svenskflaggad
handelsflotta i ryggen. Motargumentet kan
annars bli ”Varför ska vi lyssna på någon
som inte har en egen flotta?” För en kuststat
som dessutom har Europas längsta
kust är det oerhört viktigt att kunna främja
en kvalitetssjöfart.
pierre adolfsson
22 SVENSK SJÖFARTS TIDNING • 26 NOVEMBER 2010
SJÖFARTSvERkET