Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
samhället måste säkras liksom Sveriges<br />
inflytande i sjösäkerhets- och miljöfrågor<br />
internationellt. Dessutom har Sverige ställt<br />
sig bakom EU:s strategi för sjöfarten, och<br />
då måste vi också bidra.<br />
Var finns det politiska ansvaret?<br />
Om nu en svenskflaggad handelsflotta<br />
är viktig för nationen Sverige så är det ju<br />
något märkligt att han väljer att skyffla<br />
över hela ansvaret för att lösa detta på<br />
arbetsmarknadens parter. Det här handlar<br />
väl om mer än arbetsplatser och kollektivavtal?<br />
Var finns det politiska ansvaret?<br />
Och vad händer om förhandlingarna<br />
inte lyckas?<br />
– Det är upp till regeringen, säger Jonas<br />
Bjelfvenstam.<br />
Det innebär i så fall alltså ytterligare en<br />
osäkerhetsperiod medan regeringen funderar<br />
på om man skall komma med förslag,<br />
utreda vidare eller inte göra någonting.<br />
Utredaren lämnar ett färdigt förslag på<br />
hur ett svenskt internationellt register, SIS,<br />
skulle kunna se ut, men han förordar det<br />
inte av tre skäl:<br />
• Det skulle kräva lagändringar som<br />
enligt Bjelfvenstam innebär brott mot<br />
internationella konventioner.<br />
• Utredaren menar att det finns risk för<br />
spridningseffekter, det vill säga att andra<br />
svenska näringar kommer att kräva liknande<br />
lösningar.<br />
• Han tror inte att det är möjligt att få<br />
en bred uppslutning och stabila förutsättningar<br />
för ett SIS.<br />
Konstig lagom-politik<br />
Ett internationellt register är ju inte precis<br />
något nytt påfund. Samtliga framgångsrika<br />
sjöfartsnationer inom EU har ett, så det<br />
måste betyda att det är väldigt många som<br />
bryter mot internationella konventioner,<br />
och de gör det dessutom med stöd av EU<br />
som har godkänt internationella register<br />
som en del av sjöfartspolitiken. Samtliga<br />
länder verkar dessutom ha lyckats hantera<br />
den risk för spridningseffekter som Bjelfvenstam<br />
är rädd för.<br />
Bjelfvenstam förordar också en lagompolitik<br />
som är minst sagt konstig. Enligt<br />
honom har den svenskflaggade handelsflottan<br />
över tid legat på en ganska stabil<br />
nivå, strax över 200 fartyg, och det är där<br />
den bör ligga.<br />
Hur skapar man en politik som ger konkurrenskraftiga<br />
villkor och samtidigt lägger<br />
lock på tillväxten? Om avsikten med politiken<br />
är att ha 200 fartyg, då måste man ju ge<br />
JÖRGEN SpRåNG<br />
Enligt SEKO Sjöfolk har 8–<strong>10</strong> rederier idag TAp-kvoter på 75 procent.<br />
dessa så goda villkor att det inte finns skäl<br />
att flytta ut, det vill säga att de måste vara i<br />
nivå med våra konkurrentländer. Eftersom<br />
vi redan har tappat en hel del fartyg måste<br />
ju dessa också lockas tillbaka. Då är det ju<br />
inte osannolikt att fler följer efter och helt<br />
plötsligt kanske vi sitter här med 300 fartyg.<br />
Vad gör vi då? Försämrar villkoren tills<br />
hundra flaggat ut? Då måste vi ju återigen<br />
förbättra villkoren för att få de andra 200<br />
att stanna kvar, och om villkoren då är så<br />
goda så lär väl fler flagga hem igen?<br />
När Bjelfvenstam talade sig varm för<br />
förhandlingarna om TAP-avtalet jämförde<br />
han med de förhandlingar inom fordonsindustrin<br />
som under krisen kapat kostnader.<br />
Tänk om staten hade gått in och sagt ”för<br />
att vi skall hjälpa till får ni absolut inte bygga<br />
mer än <strong>10</strong>0 000 bilar”. Att sätta upp denna<br />
typ av mål har man försökt tidigare. Det<br />
var i Sovjetunionen, och det gick ju sådär.<br />
Sågar slutsatserna<br />
Finns det då inget bra i utredningen? Jo,<br />
det finns några guldkorn och en guldklimp.<br />
Guldkornen är att utredaren vill ha en bredare<br />
ansats för sjöfartsstödet, att verksamheter<br />
som Marin Mätteknik skall kunna<br />
omfattas, och trots att han inte fick ta i<br />
skattefrågor förordar han ändå<br />
att tonnageskatten införs.<br />
Guldklimpen finns i ett<br />
särskilt yttrande från två<br />
av utredningens experter,<br />
Anders Hermansson och<br />
Jaak Meri. Efter att artigt<br />
r o l f p n i l s s o n<br />
Chefredaktör<br />
031-712 17 65<br />
rolf@sjofart.se<br />
SJÖFARTSUTREDNINGEN<br />
ha tackat utredaren för beskrivningen av<br />
utvecklingen av sjöfarten och analysen av<br />
konkurrenssituationen, sågar de slutsatserna<br />
och förslagen längs med fotknölarna.<br />
Positivare syn på sjöfarten<br />
Dessa båda har en betydligt mer positiv<br />
syn på hur sjöfarten kan bidra till ett bättre<br />
Sverige. Enligt dem saknar utredningen en<br />
bredare analys av sjöfartens betydelse för<br />
innovation och företagande i det maritima<br />
klustret. Man har heller inte sett på samhällets<br />
intäktssida från den svenska sjöfarten.<br />
Man vill också se förutsättningar för<br />
tillväxt, vilket förutsätter en mer offensiv<br />
ansats om den svenska sjöfartsnäringen,<br />
och att den svenska sjöfarten får villkor<br />
som är konkurrenskraftiga fullt ut, inklusive<br />
ett internationellt register.<br />
Förhoppningsvis lägger regeringen mer<br />
tid på det tre sidor långa särskilda yttrandet,<br />
än på övriga 132 i utredningen.<br />
SVENSK SJÖFARTS TIDNING • 26 NOVEMBER 20<strong>10</strong> 29
Change language