You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tioner. Då fanns det över 41 000 norrmän<br />
mönstrade på norskfl aggade handelsfartyg<br />
i internationell trafi k. 1984 hade denna<br />
siffra minskat till 18 000. Antalet fortsatte<br />
att sjunka i takt med den massiva utfl aggningen<br />
och tre år senare när NIS infördes<br />
fanns det totalt 9 <strong>10</strong>0 mönstrade norrmän i<br />
norskfl aggade fartyg i internationell trafi k,<br />
allt enligt offi ciell statistik. Mellan 1984<br />
och 1987 hade den norskfl aggade fl ottan<br />
krympt från över 30 miljoner ton dödvikt<br />
till under <strong>10</strong> miljoner ton.<br />
NIS inte orsaken<br />
Efter införandet av NIS fortsatte antalet<br />
norska sjömän i internationell trafi k att<br />
minska under ett par år för att sedan stabiliseras.<br />
Idag har Norges Rederiförbunds<br />
medlemmar drygt 15 500 norrmän anställda<br />
till sjöss. Till detta kommer offshore<br />
och kusttrafi k vilket innebär att man räknar<br />
med att det fi nns totalt kring 24 000 sjöfarare<br />
i Norge idag. Eftersom det krävs minst<br />
två personer för att täcka en befattning till<br />
sjöss numera, betyder det att antalet sjöfarare<br />
har minskat även efter NIS, men det<br />
har defi nitivt inte lett till någon utbredd<br />
arbetslöshet. Offshore har sugit upp många<br />
och det fi nns idag med största säkerhet<br />
betydligt fl er personer med sjöbakgrund<br />
anställda inom sjöfartsnäringarna i land än<br />
vad det gjorde 1987.<br />
En minskande sjömanskår var en traumatisk<br />
utveckling för Norge som sjöfartsnation<br />
och en tragedi för många av de drabbade<br />
sjömännen men det var alltså inte NIS som<br />
var orsaken till de omfattande uppsägningarna,<br />
dessa hade skett redan tidigare.<br />
Ett internationellt register är bara en del<br />
i ett lands sjöfartspolitik, Norge har precis<br />
som alla andra traditionella sjöfartsnationer<br />
också vidtagit andra åtgärder för att<br />
säkerställa en egen sjöfararkår och enligt<br />
den norska regeringen ser man en ökande<br />
trend. Till de internationella förhandlingsborden<br />
har Norge dessutom med sig en<br />
mer än dubbelt så stor norskfl aggad fl otta<br />
jämfört med 1987.<br />
Danska staten och<br />
sjöfartsnäringen har krokat<br />
arm och har en gemensam<br />
vision: Danmark skall<br />
bli Europas ledande<br />
sjöfartsnation.<br />
När norrmännen lanserade sitt NIS var<br />
Danmark inte sent att hänga på. Då var<br />
man en relativt liten sjöfartsnation, men<br />
med sedvanlig dansk pragmatism hade<br />
man under lång tid skruvat till de sjöfartspolitiska<br />
åtgärderna för att anpassa dem till<br />
de förutsättningar som gällde globalt. Året<br />
efter NIS kom så introducerades DIS och<br />
sedan dess har antalet mönstrade danska<br />
befäl ökat med över 1 000, motsvarande<br />
nästan 40 procent, fram till 2009. Det uppväger<br />
med råge att antalet manskapsbefattningar<br />
minskat med något hundratal.<br />
Gemensam dansk vision<br />
När innevarande års statistik är klar kan<br />
vi kanske få se en minskning beroende<br />
på världsekonomins utveckling, men den<br />
underliggande, långsiktiga, trenden är inte<br />
bruten. Dansk sjöfart fortsätter att växa, till<br />
största delen beroende på att den danska<br />
staten och den nationella sjöfartsnäringen<br />
har krokat arm och har en gemensam<br />
vision: Danmark skall bli Europas ledande<br />
sjöfartsnation.<br />
Allt inom hydraulik<br />
• Ankarspel • Winschar • Lastluckor • Livbåtar • Powerpack<br />
• Ballastsystem • Ledningskomponenter • Kranar • Styrmaskiner<br />
– Service ombord –<br />
Falkenberg 0346-71 55 <strong>10</strong> • Varberg 0340-59 15 20 • www.hydraulcenter.se<br />
SJÖFARTSUTREDNINGEN<br />
Samtidigt har dock både de danska och<br />
norska handelsfl ottorna mer än dubblerats<br />
i storlek, så man kan fråga sig varför inte<br />
antalet danska och norska ombordanställda<br />
ökat i samma takt.<br />
Det fi nns fl era skäl till detta och några<br />
är:<br />
• Mellan 1987 och 2009 har antalet fartyg<br />
i den internationella handelsfl ottan<br />
ökat med kring en fjärdedel. Samtidigt har<br />
den dock dubblerats i storlek mätt i dödvikt.<br />
Det innebär att kapaciteten ökat åtta<br />
gånger mer än antalet fartyg. Detta tillsammans<br />
med den tekniska utvecklingen<br />
i övrigt har inneburit en kraftig effektivisering<br />
och idag krävs det färre ombordanställda<br />
per sjöfraktat ton gods.<br />
• Trots stödåtgärder fi nns det fortfarande<br />
en stor kostnadsskillnad mellan sjöfolk från<br />
den ”gamla” sjöfartsvärlden och den ”nya”.<br />
Samtidigt är merparten av världshandelsfl<br />
ottans fartyg sysselsatta med att frakta<br />
lågvärdigt gods, och där är kostnadspressen<br />
allra störst. Det är till exempel helt omöjligt<br />
att bemanna ett stort torrlastfartyg som<br />
fraktar gods i bulk med en helt igenom<br />
skandinavisk besättning, åtminstone så<br />
länge varken lastägare eller vi som konsumenter<br />
av slutprodukten är villiga att betala<br />
för den extra kostnaden, eller besättningen<br />
är villig att arbeta för asiatiska löner.<br />
• Det krävs stödåtgärder från samhällets<br />
sida för att behålla en nationell handelsfl<br />
otta och det fi nns en gräns för hur mycket<br />
ett land vill, eller får, ta via skattsedeln.<br />
Positiva totaleffekter<br />
Ett internationellt register kan ha en viss<br />
direkt positiv inverkan på sysselsättningen<br />
för ombordanställda genom att fl ottan<br />
växer, men detta är alltså inget avgörande<br />
argument för införandet av ett sådant.<br />
Erfarenheterna från de traditionella sjö-<br />
SVENSK SJÖFARTS TIDNING • 26 NOVEMBER 20<strong>10</strong> 31
Change language