Ben Ali-regimets undergang i Tunisia - Fortid

More documents

Recommendations

Info

28 <strong>Fortid</strong> 1/12 Romerske ruiner, skulpturer og havn, malt av Bartholomeus Breenbergh (1598–1657). Kilde: Wikimedia Commons (PD). riket riskerade även de stora exporterande lantbruken i Europa gå mot sin undergång: «Efter en följd af år är detta land en öken, liksom den romerska campagnan. Detta är den naturenliga grunden till ländernas utarmande genom kulturen.» Däremot om man anpassade lantbruket efter Liebigs agrarkemiska teorier, genom att återföra städernas avfall till åkerjorden eller genom konstgödsel, kunde jordbruksproduktionen mångdubblas på ett hållbart sätt. Den som idag är mest hågkommen för hur människan påverkar naturen är den amerikanske ambassadören George Perkins Marsh och hans verk Man and Nature: Or, Physical Geography as Modified by Human Action (1864). Boken inleds med en beskrivning av hur det rika medelhavsområdet från Kristifödelse och framåt förfaller och hur detta underminerar imperiet: It appears, then, that the fairest and provinces of the Roman Empire, [---], is now completely exhausted of its fertility, or so diminished in productiveness, as, with the exception of a few favored oases that have escaped the general ruin, to be no longer capable of affording sustenance to civilized man. 4 Avskogning, överbetning och utsugning av jordarna ledde till erosion och klimatförändringar med ökad torka, försumpning och ökenspridning som följd. Orsaken stod främst att finna i mänskligt handlande. Marsh reagerade mot en miljödeterministisk tradition, som såg människan och samhället som styrd av yttre miljöfaktorer. Istället var människan den största miljöförändrande faktorn. Förutom från sina iakttagelser som ambassadör i länder kring Medelhavet, byggde Marsh på erfarenheter från sin uppväxt nära det som då var «the frontier» i USA. Han hade med egna ögon sett nybyggare avverka skogar och bryta ny mark i «vildmarken» för att expanderade den amerikanska civilisationen västerut. Han såg detta som början på samma process som den som kring Medelhavet till slut hade lett till total förödelse. Marsh var emellertid optimist och han var inte emot att människan hög ner skogar och utnyttjade naturen. Om det gjordes rationellt och vetenskapligt så kunde samhället och kulturen utvecklas hållbart sätt. Detta synsätt har inspirerat många efterföljande som velat förbättra och sköta naturen för samhällets bästa. Miljöhistoria och framstegets ifrågasättande Även under 1900-talet har Romarrikets fall har varit ett återkommande tema i miljötänkandet. Inte minst under 1930-talet, då depression och hot om kommande krig överskuggade tillvaron, fick alternativa jordbruksläror ett stort uppsving i västvärlden. Till exempel den brittiska jordbruksforskaren Albert Howard, tog spjärn i Romarriket för att argumentera för sin sak: There must have been some profound upsetting of the balanced processes of Nature to reduce so fertile a country as Italy to such state and Nature in revenge has preferred to continue her revolution of the Wheel on the lowest gear, spreading her marsh, her scrub, and her desert, where once were fields and meadows. 5 Precis som Liebig hade kritiserat sin samtid, så kritiserade Howard det industrialiserade jordbruk som växt fram. För Howard var dock Liebig, i sin egenskap av «konstgödselns fader», den störste ideologen bakom detta destruktiva lantbrukssystem som förstörde såväl den «levande jorden» som människors hälsa. Howard förordade ett organiskt och naturenligt jordbruk som tillämpade kretslopp, täckodling och återförande av organiskt material. Sådana idéer fick energi genom «the Dust Bowl», omfattande jordstormar som vid mitten av 30-talet drabbade amerikanska mellanvästern som en följd av misslyckade försök att bedriva modernt jordbruk i allt för tort klimat. I John Steinbecks roman Vredens druvor (1939) skildras hur fattiga «okies» lämnar de drabbade områdena med förhoppningar om ett bättre liv i Kalifornien. Den monumentala symposierapporten Man’s Role in Changing the Face of the Earth (1956) inleds med en dedikation till George Perkins Marsh. Hela rapporten har en imponerande tvärvetenskaplig ansatts för att belysa människans samspel med och inverkan på naturen. För att öka
förståelsen av detta räckte det inte med enbart naturvetenskapliga undersökningar: Man, the ecological dominant on the planet, needs the insights of scholars in nearly all branches of learning to understand what happened and is happening to the earth under man’s impress. 6 I rapporten kan ses en av startpunkterna för den nutida miljöhistoriedisciplinen, Bland annat Clarence Glacken och Lewis Mumford studerade i sina bidrag miljötänkandets idéhistoria respektive stadens miljöhistoria. I dessa bidrag och i ytterligare en rad undersökningar med historiskt perspektiv omnämns den antika miljöförstöringen och i flera även Romarrikets fall. Det dröjde dock till 1970-talet innan ämnet miljöhistoria började etableras på allvar som en del av det allmänna miljöuppvaknandet. Det etablerade historieämnet kritiserades för att utesluta naturen som en aktiv kraft i historien och för att beskriva historiens gång som en utveckling från det sämre till det bättre. Var verkligen samhällets utveckling, ny teknik och mer vetenskaplig kunskap ett «framsteg» om man betänkte att det var detta som lett fram till den samtida miljökrisen? Snarast var historiens förlopp frågan om ett «förfall» med ökande rovdrift av naturens resurser och Landskap med romersk ruin, malt av Herman Saftleven (1609–1685). Kilde: Wikimedia Commons (PD). På tema 29 miljöförstöring. Länge handlade miljöhistoria om att diskutera när förfallet inleddes: Var det den agrara revolutionen, kristendomens uppkomst, den vetenskapliga revolutionen, växterlandets kolonialism, den industriella revolutionen eller kapitalismens uppkomst som var roten till det onda? Oavsett vart orsaken förlades så har Romarrikets fall varit en återkommande berättelse i många miljöhistoriska översiktsverk. Inte minst Donald Hughes, en av miljöhistoriens grand old men, har i flera studier belyst orsakerna till Romarrikets fall. Hans slutsats är: Rent allmänt var romarnas miljöpåverkan under seklens lopp av destruktiv art. De utnyttjade förnyelsebara tillgångar så snabbt att dessa inte hann återhämta sig, och de förbrukade icke-förnyelsebara resurser så fort de kunde. De lyckades inte förena ett effektivt liv med hållbarhet, och deras efterfrågan på vissa naturtillgångar var orealistiskt hög. 7 Visserligen är Hughes forskningsläge uppdaterat men grundberättelsen och de moraliska lärdomarna känns igen: Om alla tidigare högkulturer har gått under, finns inte då risken att även vårt samhälle kan gå mot en kollaps? Kanske måste även vi dra ner på våra orealistiskt höga krav på materiel välfärd? ➤
Page 1 and 2: Historiestudentenes tidsskrift, UiO
Page 3: INNHOLD 05 06 Leder Aslak Kittelsen
Page 6 and 7: 6 Fortid 1/12 Ingen Disneymoral i h
Page 8 and 9: 8 Fortid 1/12 kningsrådet nå til
Page 10 and 11: 10 Fortid 1/12 Fagtidsskriftet til
Page 12 and 13: 12 Fortid 1/12 In this limited spac
Page 14 and 15: 14 Fortid 1/12 Pompeiis undergang -
Page 16 and 17: 16 Fortid 1/12 Kart over den utgrav
Page 18 and 19: 18 Fortid 1/12 helt sikkert skjønt
Page 20 and 21: 20 Fortid 1/12 Bortsett fra Plinius
Page 22 and 23: 22 Fortid 1/12 De antoninske badene
Page 24 and 25: 24 Fortid 1/12 Porta Nigra i Trier,
Page 26 and 27: 26 Fortid 1/12 Mitt syn er at sivil
Page 30 and 31: 30 Fortid 1/12 Vägar framåt Den a
Page 32 and 33: 32 Fortid 1/12 Når vi skal forsøg
Page 34 and 35: 34 Fortid 1/12 personlige plan bet
Page 36 and 37: 36 Fortid 1/12 KLNM: Kulturhistoris
Page 38 and 39: 38 Fortid 1/12 Pariskommunen dag Jo
Page 40 and 41: 40 Fortid 1/12 Nasjonalgarden som v
Page 42 and 43: 42 Fortid 1/12 Umiddelbart etter at
Page 44 and 45: 44 Fortid 1/12 En tillitsmanns fall
Page 46 and 47: 46 Fortid 1/12 bidro til et godt sa
Page 48 and 49: 48 Fortid 1/12 Granskningskomiteens
Page 50 and 51: 50 Fortid 1/12 Dommedagsplanen Nors
Page 52 and 53: 52 Fortid 1/12 Soppsky over Nagasak
Page 54 and 55: 54 Fortid 1/12 Gudmund Harlem. 33 G
Page 56 and 57: 56 Fortid 1/12 Kartet viser Ekvator
Page 58 and 59: 58 Fortid 1/12 massive økonomiske
Page 60 and 61: 60 Fortid 1/12 Ben Ali-regimets und
Page 62 and 63: 62 Fortid 1/12 kan altså forstå a
Page 64 and 65: 64 Fortid 1/12 Tunisia var først u
Page 66 and 67: 66 Fortid 1/12
Page 68 and 69: 68 Fortid 1/12 normer, tolkninger o
Page 70 and 71: 70 Fortid 1/12 Godt og grundig om m
Page 72 and 73: 72 Fortid 1/12 Gjennomført og vels
Page 74 and 75: 74 Fortid 1/12 Smyrna - paradiset s
Page 76 and 77: 76 Fortid 1/12 grad vore positivt i
Page 78 and 79:
78 Fortid 1/12 på mytene, som vel
Page 81:
Forfatterinstruks Redaksjonen ønsk
show all

Ben Ali-regimets undergang i Tunisia - Fortid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?