+ Last ned pdf - Institutt for samfunnsforskning

More documents

Recommendations

Info

[ OM ØKONOMISK LIKHET ] Og noen konsekvenser av en politikk for å sikre kapabiliteter er lette å forestille seg uten inngående filosofiske analyser. Helse og førlighet er sentrale kapabiliteter, slik de er sentrale for levekår. Og grunnlaget for den voksnes kapabiliteter legges i barndommen. Dermed blir offentlig helsevesen og undervisning viktige mål for fordelingspolitikken, slik de er det i den moderne velferdsstaten. Noter 1. Det finnes en stor litteratur om de emnene jeg har drøftet, og det er umulig å henvise til mer enn et lite utvalg. For eksempler på standard analyser av personlig inntektsfordeling, se for eksempel kapittel 4 i Fordelingsutvalget, eller nettstedet til Luxembourg Income Studies. Standardhenvisningen for Rawls er Rawls (1999), men jeg synes Rawls (1982) er greiere, spesielt om samfunnsmessige primærgoder. Litteratur om capability approach finnes i rikelige mengder på nettstedet capabilityapproach.com. Om levekår, se NOU 1993:17. 2. Slike begrunnelser er det også et mangfold av. Noen er omtalt i Fordelingsutvalgets kapittel 3, og i Bojer (2003). 3. I økonomisk teori er den vanligste termen nytte (utility) for individet og velferd (welfare) for tilstanden i samfunnet, avledet av de individuelle nytter. Men i den mer filosofiske litteraturen er det vanligere å bruke termen velferd også for tilstanden til den enkelte. I det følgende vil derfor hovedsakelig velferd, ikke nytte, anvendes om det enkelte menneske. Merk ellers at det nye uttrykket lykke bare er et nytt ord for et tradisjonelt begrep. 4. For en drøfting av de forskjellige inntektsbegrep se Bojer (2003), kapittel 9, 10 og 11. 5. Det er ennå ikke etablert noen standardisert norsk oversettelse av termen capability approach. Funksjonsevne er en mulighet, men har vist seg å kunne gi feil assosiasjoner. Jeg er derfor blitt stående ved kapabilitet, uskjønt som det er. Referanser Bojer, Hilde (2003), Distributional Justice. Theory and Measurement. London: Routledge. Dworkin, Ronald (1981), «What is equality? Part 1: Equality of Welfare». Philosophy and Public Affairs, 10:195–246. NOU 1993:17. Levekår i Norge. NOU 2009:10. Fordelingsutvalget. Nussbaum, Martha C. (2000), Women and Human Development. The Capabilities Approach. Cambridge: Cambridge University Press. Rawls, John (1974), «Reply to Alexander Musgrave». Quarterly Journal of Economics, 88:633–655. 317 Rawls, John (1982), «Social Unity and Primary Goods». I: Amartya Sen & Bernard Williams, red., Utilitarianism and Beyond. Cambridge: Cambridge University Press. Rawls, John (1999), A Theory of Justice, 2. ed. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Sen, Amartya K. (1984), «Poor, Relatively Speaking». I: A.K. Sen, red., Resources, Values and Development. Oxford: Basil Blackwell. Sen, Amartya K. (2008), Development as Freedom. Oxford: Oxford University Press.
BOKANMELDELSER Odd Gåsdal og Allan Sande Miljø og samfunn Oslo: Cappelen Akademisk Forlag 2009. 194 sider Miljöfrågan har de senaste decennierna utvecklats från att ha varit en perifer fråga till att få en allt centralare plats i den offentliga debatten och i internationell politik. Idag anger nästan alla organisationer – myndigheter, företag och intresseorganisationer – att hållbar utveckling är ett viktigt mål för deras verksamheter. Forskare – först naturvetare, men sedan även samhällsvetare – har ägnat allt större uppmärksamhet att utforska dagens miljöproblematik. Så är även fallet för sociologer, som gjort miljöfrågan såväl till föremål för empiriska analyser som till utgångspunkt för generell teoribildning. Sedan 1978 har subdisciplinen miljösociologi funnits. Från början utvecklades den i en amerikansk kontext, inte minst färgad av den amerikanska ruralsociologin. I fokus står här hur människans verksamhet, den sociala organiseringen och den tekniska utvecklingen samspelar med de förutsättningar och gränser som naturen sätter. Kort sagt, miljösociologins objekt är samspelet mellan sociala och ekologiska system. I Europa var det först tio år senare som miljöfrågan började få en alltmer framträdande plats inom sociologin. Utgångspunkten var här inte ruralsociologi utan generell samhällsteori, och sociologer som Ulrich Beck, Anthony Giddens och Niklas Luhmann skrev böcker på området. Sociologins bidrag till miljöforskningen blev här främst att förstå hur samhället begreppsliggör och kommunicerar miljöproblem. För första gången – enligt förlagsinformationen – har en norsk bok i miljösociologi publicerats. Boken är skriven av Odd Gåsdal (Bergen) och Allan Sande (Bodø) och har undertiteln «Sosiologiske perspektiver på forholdet mellom mennesker, naturen og de menneskeskapte miljøproblemene». Denna bok är ett försök att navigera mellan den mer empiriskt orienterade amerikanska traditionen, där människans samspel med naturen står i fokus, och den mer samhällsteoretiskt influerade europeiska forskningen om dagens riskproblematik. I åtta kapitel ger de en bred översikt över såväl vad miljösociologi är som dess bidrag till att förklara och lösa dagens miljöproblem. I det första kapitlet presenterar författarna en definition av miljöproblem, det är «problemer vi selv bidrar til å skape i forholdet til det fysiske miljøet som omgir oss» (s. 12). Miljöproblem handlar alltså om att människan genom sin verksamhet och praktiker skapar förändringar i miljön som i sin tur får negativa konsekvenser. Utifrån denna definition blir miljösociologins uppgift att undersöka sambandet mellan sociala processer i samhället och ändringar i naturen, dessa förändringars betydelse för samhället samt hur människor uppfattar dessa förändringar. I det andra kapitlet presenteras olika miljösociologiska forskningstraditioner, såväl miljösociologins framväxt och utveckling internationellt som i Norge. I kapitlet tar författarna även upp frågan mellan realism och konstruktivism. 318 © UNIVERSITETSFORLAGET TIDSSKRIFT FOR SAMFUNNSFORSKNING VOL 51, NR 2, 318–327
Page 1 and 2:
Denne digitale versjonen av TfS er
Page 3 and 4:
TIDSSKRIFT FOR SAMFUNNSFORSKNING Ut
Page 5 and 6:
[ ELSTAD ] Forskningen om uføreord
Page 7 and 8:
[ ELSTAD ] (Mykletun & Knudsen 2009
Page 9 and 10:
[ ELSTAD ] standen i en befolknings
Page 11 and 12:
[ ELSTAD ] Slike prosesser kunne in
Page 13 and 14:
[ ELSTAD ] er slått sammen slik at
Page 15 and 16:
[ ELSTAD ] blant ikke-uføre i omr
Page 17 and 18:
[ ELSTAD ] TABELL 1. Deskriptiv sta
Page 19 and 20:
[ ELSTAD ] TABELL 2. Flernivåanaly
Page 21 and 22:
[ ELSTAD ] tydelig reduksjon av niv
Page 23 and 24:
[ ELSTAD ] Dette kan fortolkes som
Page 25 and 26:
[ ELSTAD ] terte livsbetingelser va
Page 27 and 28:
[ ELSTAD ] Ingen sammenheng mellom
Page 29 and 30:
[ ELSTAD ] dem, fikk ikke støtte.
Page 31 and 32:
[ ELSTAD ] NAV (2009), NAV Arbeids-
Page 33 and 34:
[ GEOGRAFISKE FORSKJELLER I UFØRES
Page 35 and 36:
[ VAN DER ROS, JOHANSEN, GULDVIK ]
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
[ HALRYNJO OG LYNG ] Økt utdanning
Page 65 and 66:
[ HALRYNJO OG LYNG ] som bærere av
Page 67 and 68:
[ HALRYNJO OG LYNG ] at deres prefe
Page 69 and 70:
[ HALRYNJO OG LYNG ] arbeid-familie
Page 71 and 72:
[ HALRYNJO OG LYNG ] UAVHENGIGE VAR
Page 73 and 74:
[ HALRYNJO OG LYNG ] og forklarer e
Page 75 and 76:
[ HALRYNJO OG LYNG ] FAKTISK ARBEID
Page 77 and 78:
[ HALRYNJO OG LYNG ] I tabell 3 så
Page 79 and 80: [ HALRYNJO OG LYNG ] mellom de like
Page 81 and 82: [ HALRYNJO OG LYNG ] Har dette med
Page 83 and 84: [ HALRYNJO OG LYNG ] Sitatene over
Page 85 and 86: [ HALRYNJO OG LYNG ] omsorgsansvar:
Page 87 and 88: [ HALRYNJO OG LYNG ] Vi finner imid
Page 89 and 90: [ HALRYNJO OG LYNG ] også særlig
Page 91 and 92: [ HALRYNJO OG LYNG ] Douglas, Mary
Page 93 and 94: [ HALRYNJO OG LYNG ] Wærness, Kari
Page 95 and 96: [ ANDERSSEN ] Idenne artikkelen vil
Page 97 and 98: [ ANDERSSEN ] bygging integrert i d
Page 99 and 100: [ ANDERSSEN ] MIN STUDIE Selv om de
Page 101 and 102: [ ANDERSSEN ] ene. Tilfeldige samta
Page 103 and 104: [ ANDERSSEN ] både menn og kvinner
Page 105 and 106: [ ANDERSSEN ] NORDFJORD 1993/94: DU
Page 107 and 108: [ ANDERSSEN ] kreft avslørt ved en
Page 109 and 110: [ ANDERSSEN ] for å prate om det.
Page 111 and 112: [ ANDERSSEN ] mammografi.» Der ble
Page 113 and 114: [ ANDERSSEN ] teller om vektøkning
Page 115 and 116: [ ANDERSSEN ] bekrefte sykdom. I ti
Page 117 and 118: [ ANDERSSEN ] kunnskapen ble formid
Page 119 and 120: [ ANDERSSEN ] med. Folk er i 2004/2
Page 121 and 122: [ ANDERSSEN ] Noter 1. ICD er den i
Page 123 and 124: [ ANDERSSEN ] Sachs, Lisbeth (1996)
Page 125 and 126: ikke er tilhengere av noen form for
Page 127 and 128: dyre preferanser og Sens innlærte
Page 129: liteten å kunne følge med på sko
Page 133 and 134: [ TIDSSKRIFT FOR SAMFUNNSFORSKNING
Page 141 and 142: SAMMENDRAG GEOGRAFISKE FORSKJELLER
Page 143 and 144: FORFATTERE ANDERSSEN JORID f. 1955.
Page 145: [ TIDSSKRIFT FOR SAMFUNNSFORSKNING
show all

+ Last ned pdf - Institutt for samfunnsforskning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?