+ Last ned pdf - Institutt for samfunnsforskning

More documents

Recommendations

Info

[ BOKANMELDELSER ] 319 Denna debatt handlar främst om vilken plats naturen ska ha i den sociologiska analysen. Realisterna utgår från att den fysiska naturen har vissa egenskaper som är oavhängigt människans kunskap och förståelse, och därför ska miljösociologin främst intressera sig för relationen mellan samhälle och fysisk miljö. Konstruktivisterna hävdar att det är omöjligt att urskilja en objektiv naturlig värld från vår subjektiva tolkning av den. Miljösociologin ska därför inte studera relationen mellan natur och samhälle, utan istället vilka sociala processer som leder fram till att naturen framstår som problematisk. I det tredje kapitlet ger de teorier om långsiktiga samhällsförändringar, från jägar- och samlarsamhället via jordbrukssamhället och industrisamhället till dagens risksamhälle. I detta kapitlet presenteras kortfattat Ulrich Becks och Anthony Giddens teorier om miljöproblemen i det postmoderna samhället. Det fjärde kapitlet diskuterar sociala orsaker till miljöproblem och här anlägger Gåsdal och Sande ett realistiskt perspektiv, där orsaker till miljöproblem finns i samspelet mellan natur och samhälle. Här diskuteras befolkningstillväxt och teknikens utveckling, men också allmänningens tragedi och spårberoende. I det femte kapitlet sätts individen i fokus, och här anlägger författarna ett konstruktivistiskt perspektiv. I centrum för diskussionen är här kultur, verklighetsuppfattning, värden och preferenser. För att förstå hur individen handlar måste man förstå hur hon tolkar världen och vilka handlingsimperativ hon har. I det sjätte kapitlet visar författarna på hur intressegrupper, kunskapssystem och kultur omformar natur till olika slags landskap. Människan skapar och omformar landskap. Olika grupper skapar sin egen sociala optik och egna kunskapssystem om landskap, vilket kan leda till brukskonflikter inom olika landskapstyper. I det sjunde kapitlet diskuteras naturoch miljöorganisationer, framför allt i Norge. Gåsdal och Sande diskuterar tre vågor av miljörörelser som påverkat institutionaliseringen av miljöfrågan i politik och förvaltning. Definitionsmakt och politisk mobilisering är centrala delar i denna kamp. I det avslutande och åttonde kapitlet ges en överblick över institutioner som reglerar samhällets nyttjande av miljön och olika styrinstrument och förvaltningsordningar för samhällets bruk av miljön. Inte minst allmänningar, ägarrättigheter och common pool resources ges stort utrymme. Författarna finner att det finns ett stort behov av koordination och samverkan mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället och för fram samförvaltning som ett sätt att samverka. Boken är en utmärkt lärobok som studenter och intresserade kan tillgodogöra sig utan några förkunskaper i sociologi. Den är pedagogiskt upplagd med tydlig struktur och inledande presentationer vid varje kapitel. Författarna visar på en mycket bred belästhet, där de i sin text anknyter till en ansenlig mängd diskussioner och tänkare. Bokens styrka är även dess svaghet. Genom dess introducerande karaktär så saknas ibland mer kvalificerade diskussioner. Till exempel tar författarna inte ställning till frågan om en realistisk eller konstruktivistisk miljösociologi. Istället för att diskutera olika sätt att förhålla sig till dessa två teoritraditioner och i vad mån det är möjligt att skapa en syntes, så väljer de ett pragmatiskt förhållningssätt, där vissa kapitel utgår från en konstruktivistisk ansats och andra en realistisk.
[ TIDSSKRIFT FOR SAMFUNNSFORSKNING ] Ett annat exempel är bokens ambition att visa på varför globala miljöproblem kan lösas, och där de för fram egendomsrätter, förvaltningsregimer och samförvaltning som lovande lösningar. Författarna presenterar visserligen en del kritik som riktats mot dessa lösningsförslag, men boken hade tjänat på att mer utförligt diskutera frågan, och även på att anknyta till den nuvarande diskussionen om global governance och kosmopolitisk demokrati. Ett tredje exempel är att författarna i sina redogörelser av olika perspektiv oftast inte argumenterar för en egen ståndpunkt. På ett pedagogiskt skickligt sätt lotsas läsaren igenom pågående teman och diskussioner inom miljösociologin. Men det är sällan som författarna själva tar ställning. Skälet kan vara en pedagogisk idé att överlåta åt läsaren att själv bedöma vilket perspektiv man finner mest rimligt, men samtidigt innebär det att boken alltför mycket presenterar pågående diskussioner än att själv bli en del av dessa diskussioner. Men som sagt, dessa svagheter är förklarliga med hänvisning till att det rör sig om en introducerande bok utan krav på några förkunskaper vare sig i sociologi eller om dagens miljöproblem. De som läser boken kommer att se att sociologin har mycket att tillföra dagens miljödiskussion och genom att läsa den blir det förståeligt varför miljöfrågan å ena sidan har fått så stort utrymme i dagens debatt och politik, samtidigt som många miljöproblem är svåra att lösa. Rolf Lidskog rolf.lidskog@oru.se Per Fugelli og Benedicte Ingstad Helse på norsk. God helse slik folk ser det Oslo: Gyldendal Norsk Forlag 2009. 495 sider Boka Helse på norsk er ifølge forfatterne Fugelli og Ingstad en motvekt til de mange offentlige helsemeldingene. Den er folkets egen helsemelding. Forfatterne sier at de har gått på oppdagelsesferd i folks livsverden for å vise hva den norske menigmann mener om helse. Boka skal «bidra med en folkelig nyansering av de helsedefinisjoner som allerede finnes» (s. 61). Forfatternes utgangspunkt er at helse er så mye mer enn fravær av sykdom. Helse er en positiv kraft i folks liv. De vil derfor studere hva som skaper god helse. Forfatterne har villet avdekke helsemangfoldet, og studerer hvordan folks helseoppfatning skapes og gjenskapes gjennom samhandling med naturen, familien, lokalsamfunnet, arbeidsplassen, Gud og helsetjenesten (s. 18). Datamaterialet som Helse på norsk baserer seg på, er kvalitative intervju med 80 menn og kvinner i ulik alder og fra ulike deler av landet. Ifølge forfatterne er hensikten med boka å la folks stemme bli hørt hos tre ulike målgrupper: fagmiljøer som arbeider med forebygging og helsefremming, det medisinske miljøet samt helsemyndigheter og fagmiljøer som planlegger helsefremmende prosjekter (s. 16–17). I boka er de på jakt (deres eget uttrykk) etter om det er noen typisk norsk helseforståelse. De er også på jakt etter om den moderne tankegangen med individualisme og selvdyrking samt om den moderne medisinen former folks helseforståelse. Hva er så hovedfunnene i denne boka? De er mange. Forfatterne sier selv at de har fått erfart gyldigheten i Aristoteles’ ord om at «[m]an kan ikke forvente å oppnå høyere presisjonsnivå enn det 320
Page 1 and 2:
Denne digitale versjonen av TfS er
Page 3 and 4:
TIDSSKRIFT FOR SAMFUNNSFORSKNING Ut
Page 5 and 6:
[ ELSTAD ] Forskningen om uføreord
Page 7 and 8:
[ ELSTAD ] (Mykletun & Knudsen 2009
Page 9 and 10:
[ ELSTAD ] standen i en befolknings
Page 11 and 12:
[ ELSTAD ] Slike prosesser kunne in
Page 13 and 14:
[ ELSTAD ] er slått sammen slik at
Page 15 and 16:
[ ELSTAD ] blant ikke-uføre i omr
Page 17 and 18:
[ ELSTAD ] TABELL 1. Deskriptiv sta
Page 19 and 20:
[ ELSTAD ] TABELL 2. Flernivåanaly
Page 21 and 22:
[ ELSTAD ] tydelig reduksjon av niv
Page 23 and 24:
[ ELSTAD ] Dette kan fortolkes som
Page 25 and 26:
[ ELSTAD ] terte livsbetingelser va
Page 27 and 28:
[ ELSTAD ] Ingen sammenheng mellom
Page 29 and 30:
[ ELSTAD ] dem, fikk ikke støtte.
Page 31 and 32:
[ ELSTAD ] NAV (2009), NAV Arbeids-
Page 33 and 34:
[ GEOGRAFISKE FORSKJELLER I UFØRES
Page 35 and 36:
[ VAN DER ROS, JOHANSEN, GULDVIK ]
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
[ HALRYNJO OG LYNG ] Økt utdanning
Page 65 and 66:
[ HALRYNJO OG LYNG ] som bærere av
Page 67 and 68:
[ HALRYNJO OG LYNG ] at deres prefe
Page 69 and 70:
[ HALRYNJO OG LYNG ] arbeid-familie
Page 71 and 72:
[ HALRYNJO OG LYNG ] UAVHENGIGE VAR
Page 73 and 74:
[ HALRYNJO OG LYNG ] og forklarer e
Page 75 and 76:
[ HALRYNJO OG LYNG ] FAKTISK ARBEID
Page 77 and 78:
[ HALRYNJO OG LYNG ] I tabell 3 så
Page 79 and 80:
[ HALRYNJO OG LYNG ] mellom de like
Page 81 and 82: [ HALRYNJO OG LYNG ] Har dette med
Page 83 and 84: [ HALRYNJO OG LYNG ] Sitatene over
Page 85 and 86: [ HALRYNJO OG LYNG ] omsorgsansvar:
Page 87 and 88: [ HALRYNJO OG LYNG ] Vi finner imid
Page 89 and 90: [ HALRYNJO OG LYNG ] også særlig
Page 91 and 92: [ HALRYNJO OG LYNG ] Douglas, Mary
Page 93 and 94: [ HALRYNJO OG LYNG ] Wærness, Kari
Page 95 and 96: [ ANDERSSEN ] Idenne artikkelen vil
Page 97 and 98: [ ANDERSSEN ] bygging integrert i d
Page 99 and 100: [ ANDERSSEN ] MIN STUDIE Selv om de
Page 101 and 102: [ ANDERSSEN ] ene. Tilfeldige samta
Page 103 and 104: [ ANDERSSEN ] både menn og kvinner
Page 105 and 106: [ ANDERSSEN ] NORDFJORD 1993/94: DU
Page 107 and 108: [ ANDERSSEN ] kreft avslørt ved en
Page 109 and 110: [ ANDERSSEN ] for å prate om det.
Page 111 and 112: [ ANDERSSEN ] mammografi.» Der ble
Page 113 and 114: [ ANDERSSEN ] teller om vektøkning
Page 115 and 116: [ ANDERSSEN ] bekrefte sykdom. I ti
Page 117 and 118: [ ANDERSSEN ] kunnskapen ble formid
Page 119 and 120: [ ANDERSSEN ] med. Folk er i 2004/2
Page 121 and 122: [ ANDERSSEN ] Noter 1. ICD er den i
Page 123 and 124: [ ANDERSSEN ] Sachs, Lisbeth (1996)
Page 125 and 126: ikke er tilhengere av noen form for
Page 127 and 128: dyre preferanser og Sens innlærte
Page 129 and 130: liteten å kunne følge med på sko
Page 131: BOKANMELDELSER Odd Gåsdal og Allan
Page 135 and 136: [ TIDSSKRIFT FOR SAMFUNNSFORSKNING
Page 141 and 142: SAMMENDRAG GEOGRAFISKE FORSKJELLER
Page 143 and 144: FORFATTERE ANDERSSEN JORID f. 1955.
Page 145: [ TIDSSKRIFT FOR SAMFUNNSFORSKNING
show all

+ Last ned pdf - Institutt for samfunnsforskning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?