Våldets komplexitet och gamla paradigm - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

observationer ger en möjlighet att förstå det sammanhang som verksamheten och personalen utgör, något som är viktigt för att förstå de processer och den dynamik som verksamheten och arbetssätten utvecklas inom. Observationerna ger utifrån detta även en kunskap om verksamheten som kan vara användbar i intervjuerna (jfr May 2001, s. 178ff). Jag har deltagit vid morgonmöten, arbetsplatsträffar, metodikdiskussioner, planeringsdagar, handledning, samarbetsmöten med andra verksamheter samt i de allmänna vardagsinslagen där särskilt lunchen varit ett centralt inslag. Jag gjorde bedömningen att jag inte skulle ha möjlighet att delta med en sådan kontinuitet i dessa verksamhetsinslag som skulle krävas för att klienterna skulle kunna känna trygghet inför mig, min närvaro och mitt uppdrag. Av etiska skäl valde jag därför bort att delta i inslag där klienter var delaktiga och jag har inte deltagit i klientsamtal eller i någon gruppverksamhet. Min bedömning var att utvärderingens begränsade omfång och den kunskap den kan bidra med inte kan motsvara det eventuella obehag som klienter i en utsatt situation skulle kunna känna av min närvaro eller den eventuella negativa påverkan för behandlingen som mitt deltagande skulle kunna ha. Jag har utifrån detta träffat få klienter under mina observationer men eftersom utvärderingen inte är inriktad på att undersöka klienternas erfarenheter, deltagande eller upplevelser av behandling är det ett mindre problem. Vad observationer av dessa inslag däremot skulle kunnat bidra med är en mer komplex bild av de olika behandlingsinsatserna samt hur personalen arbetar och brottas med olika problem och dilemma i praktiken. Nu har jag istället fått nöja mig med att förstå och undersöka detta genom personalens berättelser och genom deras samtal i olika forum som exempelvis ärendedragningar, handledning och metodutveckling. Vid vissa tillfällen, särskilt i slutet av utvärderingsperioden, har jag ibland valt att vistas på Avdelningen även om jag inte haft intervjuer inplanerade eller något särskilt inslag i verksamheten att observera. Vid dessa tillfällen har jag befunnit på mig plats, deltagit i det jag kunnat och i övrigt suttit och arbetat i något av de rum som för tillfället varit möjliga att låna. Genom att vara på plats har jag kunnat vara med i vardagen på Avdelningen samtidigt som jag inte själv varit upptagen med att planera eller genomföra intervjuer. Några gånger i slutet av empiriinsamlingen valde jag att titta inom Avdelningen kort för att delta vid morgonmöten under drygt en timma. Dessa korta observationstillfällen var få men värdefulla eftersom de gav mig möjlighet att följa verksamhetens utveckling och eftersom de trots allt gav mig ytterligare tillfälle att ta del av ärendedragning och diskussioner i personalgruppen. Under observationerna förde jag löpande anteckningar i en anteckningsbok som jag hade med mig. Det var inte min ambition att dölja att jag observerade, snarare tvärt om. Min upplevelse var att det fanns något avdramatiserande och avslappnande i att min roll som forskare och utvärderade var tydlig i de olika sammanhang jag deltog. Jag kände dock av stämningen och de samtal som fördes och valde ofta att inte skriva i situationer där samtalet berörde svåra klientärenden eller frågor som personalen brottades med eller var oense om. Vid dessa tillfällen var min föreställning att mitt skrivande kanske skulle uppmärksamma personalen på min närvaro och tolkas som ett särskilt intresse för samtalets innehåll och att det därmed skulle påverka eller i värsta fall hindra det, dvs. att personalen skulle sluta prata eller undvika att säga saker de kanske inte vill att jag skulle höra. Vid dessa tillfällen antecknade jag enstaka stödord och skrev sedan utförligare anteckningar efteråt. Efter mina besök i verksamheten renskrev jag mina observationsanteckningar. 13
Jag förde ytterligare anteckningar i dagbok och via mini-disk där jag reflekterade kring mina besök och det jag varit med om. I bilen på väg hem satte jag ofta mini-disken på inspelning och sedan pratade jag in mina funderingar, upplevelser och reflektioner. Dessa inspelade dagboksanteckningar skrev jag ut efter hand. Andra gånger väntade jag tills jag kom hem för att sätta mig ner och sammanfatta dagens händelser och intryck. I dessa olika former av dagboksanteckningar kommenterade och reflekterade jag kring de intervjuer jag gjorde. Studier av dokument Som en del i empiriinsamlingen har jag löpande tagit del av dokument som är centrala för verksamheten. Jag har samlat in allt ifrån olika styrdokument och målbeskrivningar, del- och helårsrapporter, manualer för vålds- och säkerhetsbedömning samt en dagbok personalen skrivit för att dokumentera det arbete som de gör samt tagit del av den litteratur som personalen använt när de startade upp verksamheten och tillsammans läste in sig på möjliga arbetssätt. De olika dokumenten har jag i första hand läst för att orientera mig i verksamheten och få en bild av dess mål, ambitioner och arbetssätt. Utgångspunkten har varit att de olika dokumenten är viktiga för att förstå verksamheten i ett större sammanhang eftersom de ger en bild av den omgivande organisationen och dess förväntningar och krav. Vissa dokument ger en bild av hur personalen väljer att tolka och förhålla sig till sitt uppdrag, exempelvis vilken litteratur de väljer att läsa och diskutera samt hur de väljer att utforma olika manualer som de använder i behandlingsarbetet. Den dagbok som personalen fört ger en bild av hur verksamheten utvecklats på ett enkelt och rakt sätt. Olika händelser beskrivs, som exempelvis studiebesök och deltagande vid olika konferenser. Berättandet är rakt och informativt och dagboken ger en mycket begränsad inblick i hur diskussioner förts inom Avdelningen och hur personalen eventuellt övervägt olika aspekter innan de valt att fatta beslut. Dagboken gav mig därför en god inblick i olika händelser relaterade till verksamheten men en begränsad förståelse av hur och på vilket sätt. Bearbetning och analys av det empiriska materialet Jag har bearbetat materialet parallellt med insamlingen av det. Målet har varit att successivt dra nytta av den kunskap och de insikter jag fått och använda den för att ställa fler och nya frågor både i intervjuer och under observationer. Sociologerna Karen Davies och Joke Esseveld (1989) har påpekat att i en kvalitativ studie sker ofta materialinsamling och bearbetning av materialet samtidigt, detta är en av den kvalitativa metodens poänger och styrkor (s. 40). Jag har under hela materialinsamlingsperioden löpande skrivit ut anteckningar och intervjuer och även skrivit ner idéer om tolkningar och teman som träder fram. Genom att bearbeta det empiriska materialet parallellt kom jag själv att se verksamheten och personalens beskrivningar av den och sitt arbete på nya sätt, som jag antagligen inte gjort om jag inte gått igenom intervjuutskrifterna och läst igenom mina egna anteckningar. Bearbetningen gav mig helt enkelt kunskap och genererade nya frågor. Detta gav särskilt observationerna ett fokus som växte successivt, även om jag försökte hålla min observerande blick öppen för vad som hände, uppmärksammade bearbetningen mig på inslag och incidenter som var värda att uppmärksamma särskilt, exempelvis hur de processer ser hur som gör att våld försvinner och osynliggörs i personalens samtal 14
Page 1 and 2: Meddelanden från Socialhögskolan
Page 3 and 4: Innehåll 1. ATT SAMMANFÖRA MÅLGR
Page 5 and 6: 1. Att sammanföra målgrupper och
Page 7 and 8: som riktar sig och tar emot både k
Page 9 and 10: veckling skett kring mäns våld mo
Page 11 and 12: 2. Metod och tillvägagångssätt U
Page 13: genomfördes efter att Avdelningen
Page 17 and 18: förstå den som ett exempel på ge
Page 19 and 20: ex. Eriksson 2003; Eduards 2002). D
Page 21 and 22: som många andra valt att använda
Page 23 and 24: gör att Avdelningen är en enhet m
Page 25 and 26: Det kliniska arbetet: Innehåll och
Page 27 and 28: Verksamheten erbjuder en dynamisk o
Page 29 and 30: Intervjupersonen talade om att hon
Page 31 and 32: som Metodik och hur de ofta saknade
Page 33 and 34: FN och Isdal definierar våld som m
Page 35 and 36: våld samt att de inte får låsa p
Page 37 and 38: Våldet som de pratar om, som det g
Page 39 and 40: Intervjupersonen säger att kvinnor
Page 41 and 42: med en sådan relation där jag tro
Page 43 and 44: Personalens olika förståelser av
Page 45 and 46: män synliggörs och lyfts fram tar
Page 47 and 48: Allt blir relativt I verksamheten f
Page 49 and 50: Sammanfattande analys Jag har i det
Page 51 and 52: Viljan att undvika splittring var s
Page 53 and 54: inte används och när paret inte s
Page 55 and 56: vi är kanske mer olika”, den and
Page 57 and 58: skede av ett ärende men beslut om
Page 59 and 60: och gemensam diskussion av ärenden
Page 61 and 62: 6. Könade möten, könad behandlin
Page 63 and 64: I det nya paradigmet upplöses kön
Page 65 and 66:
ker verksamheten har liknande behov
Page 67 and 68:
Ja alltså det är de som kommer hi
Page 69 and 70:
av det sexuella, det svåra, det la
Page 71 and 72:
om de sakerna.. . Jag tycker inte a
Page 73 and 74:
7. Teoretiska reflektioner I denna
Page 75 and 76:
ett systemteoretiskt perspektiv. Va
Page 77 and 78:
Modellen visar hur de olika våldsd
Page 79 and 80:
det förekommit våld tenderar att
Page 81 and 82:
Begränsad mångfald Avdelningen ha
Page 83 and 84:
vi skall ta ett steg tillbaka till
Page 85 and 86:
den varit inom forskning och politi
Page 87 and 88:
Referenser Acker, Joan (1990) “Hi
Page 89 and 90:
Eriksson, Bengt G & Per-Åke Karlss
Page 91 and 92:
Nilsson, Gabriella (2009) Könsmakt
Page 93:
• Våldet ska benämnas • Kraft
show all

Våldets komplexitet och gamla paradigm - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?